Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
54 Cards in this Set
- Front
- Back
Sensation (Sensorik)
|
Den process där stimuli upptäcks, omvandlas till nervimpulser, och skickas till hjärnan.
|
|
Perception (varseblivning)
|
Den process där ett stimulus organiseras och ges en mening.
|
|
Psychophysics (Psykofysik)
|
Läran om relationerna mellan de fysiska egenskaperna hos stimuli och de sensoriska upplevelser de framkallar. Absolute threshold (Absolut tröskel) Den minsta styrka när en stimulus kan bli upptäckt i 50 procent av fallen.
|
|
Decision criterion (Beslutskriterium)
|
Inom signalupptäckningsteorin, den förändrande norm för hur säker en person måste vara att ett stimulus är närvarande för att meddela dess närvaro.
|
|
Signal detection theory (Teorin om identifikation av svaga signaler)
|
En teori som utgår ifrån att en stimulusupptäckt inte baseras på den absoluta tröskeln utan snarare påverkas av belöningar, straff, förväntningar, och motiverande faktorer.
|
|
Difference threshold (Åtskillnadströskel)
|
Den minsta fysiska skillnaden mellan två stimuli som fortfarande kan kännas igen som en skillnad, operativt definierad som den punkt där stimuli redovisas som olika i 50 % av fallen.
|
|
Weber's law (Webers lag)
|
Lagen säger att för att uppfatta skillnaden mellan två stimuli, så måste de skiljas åt av en konstant andel eller kvot.
|
|
Sensory adaptation (Sensorisk anpassning)
|
Känslighet för ett oföränderligt stimulus med tiden när nervceller habituerar till stimulit.
|
|
Transduction (Transduktion - signaltransduktion)
|
Omvandlingen av en form av energi till en annan; i sensorik, den process där fysisk stimuli omvandlas till nervimpulser.
|
|
Lens (Lins)
|
Den öppna strukturen bakom pupillen som ändrar dess form för att fokusera bilder på näthinnan.
|
|
Retina (Näthinnan - retina)
|
Den ljuskänsliga vävnaden vid den bakre delen av ögat som innehåller visuella receptorer
|
|
Rods (Stavar)
|
Fotoreceptorer i näthinnan som fungerar under låg belysning men inte ger upphov till färgförnimmelser.
|
|
Cones (Tappar)
|
Fotoreceptorer i näthinnan som fungerar bäst i starkt ljus och är differentiellt känsliga mot röda, gröna eller blåa våglängder.
|
|
Fovea (Gula fläcken)
|
Ett litet område i centrum av näthinnan som endast innehåller tappar och där synskärpan är som störst.
|
|
Optic nerve (Synnerven)
|
Den samling axoner som bär information från de visuella receptorerna till synområdet i talamus.
|
|
Visual acuity (Synskärpa)
|
Förmågan att se fina detaljer.
|
|
Photopigments (Fotopigment)
|
Protein molekyler i stavar och tappar vars kemiska reaktioner när de absorberar ljus leder till nervimpulser.
|
|
Dark adaptation (Mörkeranpassning)
|
Den successiva ökning av ljuskänslighet som sker över tiden när fotopigment regenererar sig vid exponering för låga nivåer av belysning.
|
|
Young-Helmholtz trichromatic theory (Young-Helmholtz teori)
|
En teori om färgseendet som säger att det finns tre typer av färgreceptorer i näthinnan, en för röd, en för blå och en för grönt - och att kombinationen av aktiveringen av dessa receptorer skapar uppfattningen om färgnyanser.
|
|
Hering's opponent-process theory (Herings opponent-process teori)
|
Den färgseendeteori om att näthinnan innehåller tre typer av färgreceptorer som reagerar olika på röd-grönt, blåt, gult och svart-vitt ljus; opponent-processerna som resulterar kan ge en uppfattning om färgnyans.
|
|
Dual-process theory (Två-process teori)
|
En modern teori om färgseende som kombinerar de trikromatiska och opponent-process teorierna. Ljusvågor kodas med röd-, blå- och grön-känsliga tappar i näthinnan och av motsatta processer därefter i det visuella systemet.
|
|
Feature detectors (Struktursdetektorer)
|
Sinnesnerver som svara på särskilda egenskaper hos ett stimulus, såsom dess form, vinkel, eller färg.
|
|
Frequency (Frekvens)
|
Inom hörsel, det antalet cykler per sekund hos en ljudvåg som är ansvarig för tonhöjden; frekvens mäts i Hertz (Hz), vilket är en cykel per sekund.
|
|
Hertz (Hz) (Hertz - Hz)
|
Måttet av en ljudvågs frekvens som cykler per sekund.
|
|
Amplitude (Amplitud)
|
Den vertikala storleken på en ljudvåg, som ger upphov ljudstyrka och mäts i decibel.
|
|
Decibel (Decibel)
|
Ett logaritmisk mått på ljudintensitet.
|
|
Cochlea (Hörselsnäckan)
|
En liten vätskefylld snäckformad struktur i innerörat där ljudreceptorerna sitter.
|
|
Basilar membrane (Basilarmembran)
|
Ett membran som sträcker sig över hörselsnäckan och som innehåller Cortis organ och dess hår; när de blir stimulerade, så producerar dessa hårceller en neural effekt av auditivt stimulus.
|
|
Organ of Corti (Cortis organ)
|
Strukturer inbäddade i basilarmembranet som innehåller hårcellsreceptorerna för ljud.
|
|
Frequency theory of pitch perception (Frekvensteorin)
|
Vidhåller att antalet nervimpulser som skickas till hjärnan genom hårcellerna i hörselsnäckan motsvarar frekvensen av ljudet; denna teori är korrekt vid låga frekvenser.
|
|
Place theory of pitch perception (Platsteorin)
|
En teori som säger att ljudfrekvenser kodas efter den del av basilarmembranet där vätskevågen i hörselsnäckan når sin höjdpunkt; denna teori står för synen på frekvenser över 4000 Hertz.
|
|
Nerve deafness(Nervdövhet)
|
Hörselnedsättning som orsakas av skador på hörselsnäckans receptorceller eller på den auditiva nerven.
|
|
Gustation (Gustation - smak)
|
Smaksinnet.
|
|
Olfaction (Olfaktion)
|
Luktsinnet
|
|
Taste buds (Smaklökar)
|
Kemiska receptorer för smak på tungan och i gommen som känner skillnaden på sött, surt, salt och bittert.
|
|
Olfactory bulb (Luktloberna)
|
En framhjärnestruktur som tar emot input från luktsinnets receptorer.
|
|
Pheromones (Feromoner)
|
Kemiska signaler som finns i naturliga kroppsdofter.
|
|
Kinaesthesis (Kinestesi)
|
Känsla av muskelrörelser. (Egen översättning)
|
|
Proprioception (Proprioception)
|
Känslan av kinestesi, som ger oss feedback om våra musklers och leders positioner och rörelser. (Egen översättning)
|
|
Vestibular sense (Balanssinnet)
|
Kroppssinne som känner orientering.
|
|
Synaesthesia (Synestesi)
|
Bokstavligen, "blandning av sinnena". (Egen översättning)
|
|
Sensory prosthetic device (Sensorprotes)
|
En anordning för att ge sinnesintryck som till viss del kan ersätta det som personens egna sensoriska receptorer inte klarar av.
|
|
Bottom-up processing (Bottom-up processing - datadrivna processer)
|
Uppfattningsprocesser som börjar med analysen av individuella stimulielement, och arbetar upp till hjärnans integration av dessa för att skapa en enad uppfattning.
|
|
Top-down processing (Top-down bearbetning - schemadrivna processer)
|
Perceptuell bearbetning där befintlig kunskap, koncept, idéer, eller förväntningar tillämpas för att förstå inkommande stimulans.
|
|
Figure-ground relations (Varseblivning av figur och grund)
|
Den märkbara organisationen där ett stimulus uppfattas som en figur mot en bakgrund av andra stimuli.
|
|
Gestalt laws of perceptual organization (Gestalt laws of perceptual organisation)
|
Föreställningen att människor grupperar och tolkar stimulus i enlighet med likhet, närhet, avslut, och kontinuitet.
|
|
Perceptual schemas (Perceptuella scheman)
|
Representationer som innehåller de väsentliga inslag i ett perceptionsobjekt.
|
|
Perceptual set (Perceptuell inställning)
|
En vilja att uppfatta ett stimulus på ett visst sätt på grund av förväntningar, motiv, känslor eller övertygelser.
|
|
Perceptual constancies (Perceptuell konstans)
|
Förmågan att känna igen stimuliegenskaper (t.ex. storlek, färg, och så vidare) under olika förhållanden.
|
|
Binocular disparity (Binokulär disparitet)
|
Den binokulära ledtråd som produceras på ögonens näthinnor av två något olika bilder av ett objekt.
|
|
Convergence (Konvergens)
|
En binokulär ledtråd producerad av muskler som roterar ögonen när de fokuserar på ett närliggande objekt.
|
|
Stroboscopic movement (Phi fenomenet)
|
Skenrörlighet som uppvisas när den angränsande belysningen tänds och släcks vid specifika tidsintervall.
|
|
Illusions (Illusioner)
|
Feltolkningar som bygger på falska perceptuella hypoteser som ofta beror på beständigheter som inte tillämpas på det stimulus i fråga.
|
|
Critical periods (Kritiska perioder)
|
Begränsade tidsperioder då plasticitet kan uppstå som en följd av erfarenhet, eller till följd av skada; i utveckling, en tid då exponering till särskilda typer av stimulus krävs för att normal tillväxt ska ske.
|