Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
25 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Beskriv kortfattat det lilla kretsloppet (lungkretsloppet).
|
Syrefattigt blod går från hjärtats högra kammare via lungartären och upp till lungorna där det hämtar syre. Sedan går det syrerika blodet via lungvener in i hjärtats vänstra förmak och direkt vidare in i den vänstra kammaren.
|
|
|
Beskriv kortfattat det stora kretsloppet (systemkretsloppet).
|
Syrerikt blod pumpas ut från vänster kammare i hjärtat, ut i aorta och vidare ut i artärer, arterioler och kapillärer. Syre lämnas av och koldioxid hämtas för att åka vidare mot hjärtat via venoler, vener och hamna i hjärtats högra förmak och sedan även kammare.
|
|
|
Vad är artärer?
|
Blodkärl som går från hjärtat.
|
|
|
Vad är vener?
|
Blodkärl som går till hjärtat.
|
|
|
Vad gör nedre och övre hålven, och vad heter de på latin?
|
Övre hålven = v. cava superior
Nedre hålven = v. cava inferior De är två stora blodkärl som transporterar syrefattigt blod från kroppens olika delar till hjärtats högra förmak. |
|
|
Hur många artärer transporterar blodet från hjärtat upp till lungorna?
|
Först en, men den delar sig sedan i två för att gå en till varje lunga.
|
|
|
Hur många vener transporterar det syrerika blodet från lungorna till hjärtat?
|
Fyra stycken
|
|
|
Vad gör en prekapillär sfinkt?
|
Man kan jämföra den med en kran som drar åt eller öppnar upp kärlen, beroende på vilka kärl som ska få blod.
|
|
|
Vad är en hjärtsäck?
|
Den omsluter hjärtat. Är två "blad" med vätska emellan för att motverka friktion på hjärtat.
|
|
|
Vilka slags klaffar finns i hjärtat, vad heter de och vart finns de?
|
Det finns segelklaffar:
trikuspidalklaffen - finns mellan atrium dx. och ventriculus dx. (höger förmak och kammare). bikuspidalklaffen - finns mellan atrium sin. och ventriculus sin. (vänster förmak och kammare). Sedan finns det fickklaffar: pulmonalklaffen - finns mellan ventriculus dx. och truncus pulmonalis (höger kammare och lungartären). aortaklaffen - finns mellan ventriculus sin. och aorta (vänster kammare och aorta). |
|
|
Beskriv blodets väg från lungorna (pulmones) genom hjärtat, vidare ut i kroppen och så tillbaka igen. Ta med de latinska namnen och vart utbytet av gaser sker.
|
Blodet går från pulmones där det hämtat upp syre genom diffusion och vidare genom v.pulmonalis till atrium sin., genom bikuspidalklaffen och in i ventriculus sin. där blodet fylls på. Trycket blir högt i ventriculus sin. och när trycket blir högre än vad det är i aorta så öppnas aortaklaffen och blodet pumpas ut med hjälp av sammandragningar i hjärtat som kommer från sinusknutan. Blodet åker sedan via aorta ut i artärer, arterioler och kapillärer. Det är i kapillärer det mesta utbytet sker. Blodet avger syre till cellerna och plockar upp koldioxid och avfall genom diffusion. Efter utbytet rinner blodet vidare genom venoler och vener och mynnar slutligen in till atrium dx. genom v. cava superior och v. cava inferior. Blodet fylls på i atrium dx och rinner genom trikuspidalklaffen in i ventriculus dx. När trycket blir högre här än i truncus pulmonalis öppnas pulmonalklaffen och blodet pumpas upp mot pulmones där det hämtar syre och lämnar koldioxid igen.
|
|
|
Beskriv enkelt hjärtats uppbyggnad (muskelskillnader på vänster och höger sida och de olika lagret).
|
Vänster kammare har en kraftigare muskeln än höger (för att klara av det höga trycket).
Det innersta lagret kallas endokardium och består av endotel. Det mellersta lagret kallas myokardium och är en muskel. Det sista lagret är hjärtsäcken som egentligen är två lager med vätska emellan. |
|
|
Vad är diastole?
|
När blodet fylls på i hjärtat. Hjärtats viloläge - vilofasen.
|
|
|
Vad är systole?
|
När trycket i kamrarna blir högre än i kärlen utanför så töms blodet ut - Arbetsfasen.
|
|
|
Vad heter de kärl som förser hjärtat med blod?
|
Kranskärl/coronarkärl
|
|
|
Hur försörjer sig hjärtat med blod?
|
Två kärl går ut i början av aorta och försörjer hjärtat med blod. Venerna rinner sedan in i höger förmak - syrefattiga. Det är i vilofasen, diastole, som hjärtat försörjer sig med blod. Coronarkärlen stänger sig under systole för att inte utsättas för det höga trycket.
|
|
|
Hur kommer blodet tillbaka till hjärtat genom venerna? Vilken hjälp finns?
|
Det finns klaffar som hjälper till, muskulatur (genom kontraktion), nervimpulser, noradrenalin och vid andning då det bildas ett sug som hjälper blodet att föras till hjärtat. När blodet rinner neråt är det tyngdkraften som hjälper till.
|
|
|
Vad är hjärtminutvolym och vad brukar den ligga på i vila?
|
Den volym som pumpas ut från hjärtat per minut.
frekvensen (slag/min) x slagvolymen (l/slag) = hjärtminutvolym (l/min) Den brukar ligga på ungefär 5 liter per minut i vila. |
|
|
Förklara preload och afterload.
|
Preload - det venösa blodet som kommer tillbaka till hjärtat. Påfyllnaden.
Afterload - samma sak som perifer resistans. Trycket som hjärtat måste komma upp i för att kunna öppna fickklaffarna. |
|
|
Förklara retledningssystemet.
|
En sympatisk signal kommer från cirkulationcentrum i hjärnstammen och får sinusknutan att avge en elektrisk impuls. Den elektriska impulsen sprids i förmaksmuskulaturen ner till AV-knutan. Där sker en fördröjning och signalen sprids till den andra förmaken och det sista blodet rinner ner i kammaren. Från AV-knutan går signalen till his-bunt som för signalen vidare genom anulus fibrosus (bindvävshinna mellan förmakrarna och kamrarna) och därifrån sedan vidare genom två skänklar i kammarskiljeväggen och ner i purkinjetrådarna. Kontraktionen sker nerifrån och upp.
|
|
|
Vilken receptor binder adrenalin till och vad är dess huvudsakliga uppgift?
|
Adrenalin binder till betareceptorer.
Adrenalin ger ökad hjärtfrekvens, ökad kontraktionskraft (i hjärtat), snabbare spridning i retledningssystemet, en utvidgande effekt på kärl och bronker. |
|
|
Vilken receptor binder noradrenalin till och vad är dess huvudsakliga uppgift?
|
Noradrenalin binder till alfareceptorer. Den viktigaste uppgiften är att det kontraherar kärl.
|
|
|
Vad är blodtryck?
|
Trycket inuti kärlen. Mäts med två siffor: det systoliska trycket och det diastoliska.
slagvolym x frekvens x perifert motstånd |
|
|
Vad händer vid för lågt blodtryck?
|
Baroreceptorer i a. carotis (ett halskärl) och aortabågen registrerar sjunkande blodtryck och rapporterar via afferenta nerver till cirkulationscentrum (som sitter i förlängda märgen).
- Nervus vagus hämmas -> ökad hjärtfrekvens pga att den inte hämmar sinusknutans impulser. - Sympatiska nerver stimuleras och stimulerar sinusknutan att avge fler elektriska impulser. - Sympatiska nerver gör att adrenalin och noradrenalin utsöndras från binjuremärgen. - Sammandragning av kärl medför ökad perifer resistans och ökat venöst återflöde (afterload och preload). - Hjärtats kraft ökar. - ökad slagvolym. -> ökad hjärtminutvolym -> stigande blodtryck. (RAAS sätts igång, ADH och aldosteron sparar vatten vilket leder till ökad blodvolym, törst - ökad blodvolym) |
|
|
Vad händer vid för högt blodtryck?
|
Baroreceptrorer i a. carotis och aortabågen registrerar stigande blodtryck och rapporterar via afferenta nerver till cirkulationcentrum.
- Stimulering av parasympatiska nerver (nervus vagus stimuleras så det hämmar sinusknutans impulser) - Hämming av sympatiska nerver så sinusknutans impulser minskar. - Vidgning av kärl medför minskar perifer resistans och venöst återflöde (preload och afterload). -> Minskad hjärtminutvolym -> Sjunkande blodtryck (ANP utsöndras, vilket hämmar ADH, aldosteron och törstkänslan, ANP ökar natrium- och vattenutsöndringen via njurarna - man gör sig av med överflödig blodvolym) |
