Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
48 Cards in this Set
- Front
- Back
vad är ackommodation
|
Ackommoadtion innebär att den ljusbrytande förmågan hos ögats lins kan regleras,
|
|
Hur sker ackommodation
|
Ackomodationsförmågan sker genom att den elastiska linsen dras i från åder och senhinnan via zonulatrådarna/fibrerna i ciliarmuskulaturen.
|
|
När är linsens brytkraft som störst och på vilket håll ser man då
|
Ju mer böjd linsens yta är desto mer bryts ljuset, vilket krävs för att se på nära håll.
|
|
Ljusreflexen hur fungerar den? och vilka nerver?
|
Genom samverkan av två glatta muskler i iris (ena parasympatisk och den andra sympatiskt innerverad)
Dåerhålls en lämplig pupilldiameter reflektoriskt vid olika belysningar som en viktig skyddsfunktion, (genom ljusreflexen) |
|
dioptrier, och cornea och tårvätska och linsens dioptrier
|
Ögats förmåga att bryta ljuset mäts i dioptrier.
Cornea och tårvätska: 40 dioptrier linsen: 20 dioptrier |
|
Vad sker synen när man blir äldre
|
Ögats lins kommer tappa vätska och den kommer inte kunna bukta lika mycket då den inte har samma elasticitet, detta ger ögat sämre ackommodation.
|
|
Vad består retinan av (näthinnan) längst in och ut, 4 lager
|
Längst in har den pigmentepitel, därefter fotoreceptorer dvs tappar och stavar, sedan bipolära celler och slutligen ganglieceller
Pigmentepitel (närmast hjärnan) fotoreceptorer bipolära celler ganglieceller |
|
På vilket sätt skiljer sig fotoreceptorer från andra receptorceller?
|
Fotoreceptorcellerna är depolariserade i avsaknad av stimulering, dvs i mörker. för att cellen inte ständigt ska depolariseras finns en aktiv Na+/K+ pump i mebranet (fattar ej?)
|
|
Depolarisering
|
Depolarisering av en nervcell innebär att Na+-joner strömmar in genom Na+-jonkanaleri nervcellens membran, varvid den elektriska spänningen som ligger över cellmembranet ändras. Därmed neutraliseras den spänning på minus 0,70 millivolt (–0,70 mV) som fanns från början i cellplasman och spänningen stiger ända tills att den istället blir positiv. När den positiva laddningen nått ett visst värde, släpper cellkärnan ifrån sig en elektrisk impuls, vilken leds ut genom nervcellens axon
|
|
Fototransduktionen/receptorpotentialen från ögat
|
1. Ett synintryck börjar med att ljuset får 11-cis retinal att omvandlas till all-trans retinal vilket aktiverar opsin.
2. Detta aktiverar transducin som är ett g-protein kopplat protein som aktiverar enzymet fosfodiesteras . 3. fosfodiesteras bryter ner CGMP till 5`GMP. 4. När CGMP koncentrationen minskar såhär stänger de CGMP-reglerade Na+ kanalerna vilket leder till fotoreceptorns hyperpolarisering. Kan ej! ej klar |
|
Stavarnas och tapparnas utbredning över näthinnan
|
Det finns väldigt mycket tappar i fovea centralis, men få av dem på sidorna av fovea centralis.
Stavarna finns inte alls i fovea centralis (centarlpunkten) men mycket av dom på sidorna om den. (förutom blinda fläcken där finns inga fotoceller alls, men synnerven) |
|
Vad innebär stavarna och tapparnas utbredning över näthinnan/retina för våran syn
|
Eftersom stavarna finns på sidorna och inte i fovea centralis så finns den högsta ljuskänsligheten perifert,.
Vi har inte så bra färgseende perifert pga av att tapparna är centraliserade till mitten. I blinda fläcken ser vi ingenting eftersom där finns inga fotoreceptorer utan där är synnerven. vad skiljer dom olika tapparna åt |
|
Rodpsin vad är det och vad bildas det av
|
Rodopsin är det färgkänsliga pigmentet.
Bildas av opsin (protein) och retinal (vitamin A-aldehyd) |
|
fototopisk och skototopisk
|
fototopisk - dagsljus
skotopisk - skymningsljus |
|
Varför ger vitamin A brist försämrat mörkerseende
|
Retinal, den ljuskänsliga delen i Rhodopsin hos stavarna, byggs upp från vitamin A, varför brist på Vitamin A ger försämrad mörkerseende och nattblindhet.
|
|
Mörkeradaption, hur funkar det
|
När man först går in i ett mörkt rum har man svårt att urskilja föremål men synförmågan ökar gradvis under 20-25min.
Detta beror på en successiv återuppbyggnad av de synpigmentmolekyler som har sönderdelats under tidigare ljusstimulering. Retinal A, den ljuskänsliga delen i rhodopsin hos stavarna byggs upp från vitamin A. |
|
Trikomatteorin
|
Normalt anses färgseende uppstå genom att tre av tappar som med specifika synpigment är blå, grön eller rödkänsliga.
Enligt trikomatteorin är fås alla andra färger genom en kombination av dessa primärfärger. t.ex är uppfattningen av gul egentligen bara en kombination av rött och grönt.. |
|
trikomat, dikomat och monokromat
|
En normal persons färgseende gör personen trikomat, medan en person som bara kan urskilja två av färgerna är dikromat.
Totalt färgblinda personer är monokromata. |
|
Varför uppstår färgblindhet
|
Hos människor med genetisk betingad färgblindhet är tapparna defekta, det uppstår pga en genetisk defekt i uttryck av synpigment.
|
|
Receptiva fält vad är det
|
biopolära celler och ganglieceller har receptiva fält, det är den yta på näthinnan som ljuset måste falla på för att en viss bipolär/gangliecell ska kunna bli aktiverad
|
|
Hur går synsignalerna från ögat till syncortex
|
Signalerna går via laterala knäkroppen från ögat till syncortex. Signaler kan även gå från syncortex till ögat.
|
|
Vad medierar pupillreflexen
|
?
Pupillreflexen medieras av signaler via pretectum och styr pupillstorleken. |
|
Vad medierar snabba ögonrörelser/saccader
|
Snabba ögonrörelser medieras av signaler via colliculuc superio
|
|
Retinotopi
|
Retinan är representerad i multipla synnerver i cortex med koppling till receptortätheten (?)
|
|
vad är V1, V2-V5
|
V1 : Primära synbarken
V2-V5: sekundära synområden, tar emot info från V1 |
|
Syncortex separata system, 3st
|
Magnocellulärt system - rörelse, djupseende. till V5 och V5
Parvocellulärt "inter lob"system- Form. till V4 Parvocellulärt "blob"system- Färg. till bla V4 |
|
Känna till hur syninformationen från fotoreceptorerna bearbetas inom synbarken (primära synbarken (”Retinotopi”), sekundära synbarken (färg, form, rörelse).
|
ej klar, tjorvigt
|
|
Vad är ljud, frekvens och amplitud
|
Det som vi uppfattar som ljud är tryckvågor i luften (vibrationer).
Det som avgör dess tonhöjd är frekvensen(Hz), dvs hur långa vågorna är. Ljudstyrkan är amplituden (dB), dvs hur höga ljudvågorna är |
|
Människans hörselomfång frekvens
|
Människan uppfattar tryckvågor som ljud mellan frekvensen 20-20 000 hz
|
|
Människans hörtröskel dB maximalt uppfattbart intervall
|
ligger på 120dB
|
|
Skadlig dB
|
100dB är skadligt
|
|
Normalt samtal dB
|
65dB.
|
|
Mellanörats funktion för överföring av ljud
|
Mellanörat förbättrat hörtröskeln genom sk impedansanpassning och stimulering av ovala fönstret.
|
|
Impedansanpassning
|
är en förstärkning för att övervinna motstånd mellan luft och vätska (tryckfärstärkning)
Impedans= ett mediums motstånd mot rörelse. |
|
Vad gör ytterörat
|
förstärker ljudet
|
|
När sker förstärkningen i ytterörat som bäst
|
vid 3 kHz där det ger ca 10dB förstärkning.
|
|
Vad sker i mellanörat
|
I mellanörat sker överföring av ljud från luften till vätskan i innerörat.
Ljudet genomgår en motståndsanpassning mellan luften och det högre motståndet i vätska sk. impledansanpassning! |
|
Vad bidrar till förstärkningen i mellan örat (till innerörat) 3st
|
x Ytförhållande trumhinna : ovala fönstret= 20:1
x trumhinnan konformad - bucklas vid inåtböjning när ljudvågorna når trumhinnan x hävstångseffekten genom mellanörebenen. |
|
Hur mkt förstärks ljudet i mellanörat
|
ca 30-40dB.
|
|
Mellanörereflexen, utförs av vem, närdå och hur lång tid tar det för den att aktiveras
|
Genomförs av m. stapedius och minskar överföringen av ljud.
Närdå: Detta sker vid starka ljud (60-80dB över hörtröskeln), aktiveras också vid eget tal och dämpar låga frekvenser. Aktiveringstiden är 100-200ms (hinner ej aktiveras vid skarpa ljud) |
|
Vad dämpar vid ljud från tuggning
|
m. tensor tympania
|
|
Ljuddämpning
|
Ljuddämpning åstadkoms genom de två musklerna som är fästa till hörselbenen. Musculus tensor tympani är fäst i hammaren (malleus) och innerveras av den femte kranialnerven (nervus trigeminus) och musculus stapedius som är fäst i städet (stapes) och innerveras av den sjunde kranialnerven (nervus fascialis). När dessa muskler spänns (flekterar) spänns hörselbenskedjan vilket minskar mängden ljudenergi som förs vidare till cochlean. Denna ljuddämpning sker för att skydda innerörat mot höga ljud och ljud man själv genererar.
|
|
Innerörats 3 delar
|
scala vestiboli, scala media och scala tympani.
|
|
Vad finns i dom olika scalorna
|
I scala vestiboli och scala timpani finns perilymfa.
I scala media finns endolymfa (kalciumjonrik vätska) och kortiska organet. |
|
Kortiska organet
|
Består av en rad inre hårceller och 3 rader yttre hårceller som är spända mellan membran.
När membranet rör sig sträcks hårcellerna, ena hållets sträckning ger stimuli och andra hållets sträckning ger hämning. |
|
Hur sker signaleringen från örat till hjärnan?
|
1. I kortiska organet finns det membran och när detta rör sig så sträcks hårcellerna och detta får katjonkanalerna att öppnas.
2. När katjonkanalerna öppnas sker ett K+ inflöde i endolymfan - depolarisation sker. 3. Inflödet ger transmittorfrisättning och det sker detektion av sterocilier från längsta ciliet. |
|
Hur omvandlas ljudfrekvenser till nervsignaler i hörselsnäckan via de inre hårcellerna del 1
|
Dom flesta afferente nervtrådarna (in till hjärnan) kommer från de inre hårcellerna. De inre hårcellerna är de egentliga sinnesreceptorerna ca 90% av bervtrådarna går dit.
Sträckning av hårcellerna får katjonkanaler att öppnas (eller stängas om det är hämmande) När katjonkanalerna öppnas sker ett K+ inflöde i endolymfan - depolarisation. |
|
del 2
|
Inflödet ger transmittorfrisättning och det sker detektion av sterocilier från längsta ciliet.
Katjonkanalerna i cilierna stänger sig igen och det blir repolarisation/hyperpolariseration. ej klar, tråkigt!! |