Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
22 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Vad är ett inlägg?
|
Ett inlägg är ett alternativ till kompositfyllningar och amalgamfyllningar.
Används mer till större skador. Fixas oftast under två besök hos tandläkaren. Tandläkaren preppar, tar ett avtryck och skickar till tandteknikern. Lägger på ett provisorium Inläggen kan vara porslin, guld eller resinbaserad komposit fyllning. Idag använder man oftast keramiska inlägg (porslin) pga dess estetik bla. Besök. 2. Man provar inlägget, fäster och polerar. |
|
Vad är skillnaden mellan en inlay resp. ett onlay?
|
Ett inlay liknar en vanlig fyllning.
Ett onlay är mer omfattande och innefattar öven oftast när en kusp är borta. |
|
|
Fördelar med inlägg?
|
Fördelar
Typiska fyllningar kan minska tandens styrka med upp till 50 %. Porslinsinlägg kommer, eftersom de är klistrade direkt på tanden, öka tandens styrka med upp till 75 %. Lagningar med porslinsinlägg har en livslängd på 10-30 år. |
|
|
Vilka klasser använder man det på?
|
Man använder inlägg oftast på större preparationer såsom klass II ( ocklusalt och approximalt). Man använder även på klass 1 samt klass V, buccalt.
Man använder inte längre inlägg på klass III approximalt insida samt IV tandens hörna borta. Inlägg är dyrare än vanliga fyllningar men är på sikt billigare. |
|
|
Vad är en bro?
|
En bro används normalt för att ersätta en eller flera tänder. Den överbryggar mellanrummet där tänderna saknas.
Fastsittande eller avtagbar helt parodontalt stödd ersättning för förlorade tänder. |
|
Vad är en pontic resp. parodontalstöd/broankare?
|
En pontic är den del av bron som inte är parodontalt stöd.
Medan resten av tänderna som stöder upp bron är broankare Ponticen sammanfogas med lödfog 3 ledsbro har två ankare en pontic 4 ledsbro har två ankare och två pontic |
|
|
Vilka olika broar finns det kopplat till lokalisation?
|
X Frontbro
- Beläget i fronten X Sidobro X Helbro - Går från sida till sida |
|
|
Vilka material brukar man använda till broar?
|
Olegerat titan
- Zirkonia - Guldlegering - Kobolt/Krom - Mk-guld Guld är den enda man kan använda till hela. (motsvarar core och veneer). Övriga är bara core. |
|
|
Vad menas med ett materials sträckgräns?
|
Den gräns ett material tål att belastas utan att deformeras plastiskt. Vid spänningar lägre än gränsen deformeras de endast elastiskt.
|
|
|
Hur hänger styvheten ihop med sträckgränsen?
|
Belastningen på bron i munnen får ej vara högre än 60% av materialets sträckgräns. Annars är det inte nog styvt för att stå emot deformationen?????????
Ej säker. Om 60 N är den totala belastningen som kan infinna sig på materialet då ska materialet ha en styvhet som motsvarar ca 100 N. |
|
|
Hur ser formeln ut för att beräkna tex en plankas (symboliserar bron) deformation då den utsätts för en kraft?
Hur blir konstanten K för ändbro resp. extensionsbro? |
V = Hur mkt plankan deformeras
F = Kraften som plankan utsätts för L = Längden på plankan K = Konstant i elasticitetsmodulen E = Elasticitetsmodul H= Höjden på plankan B = Bredden på plankan Formel för att ta reda på deformationen= V = (F x L^3 x K) / (E x H^3 x B) En extensionsbro har bara ett broankare. Det ger konstanten K = 4. Då är belastning 4 ggr större än för en ändbro. Vid en ändbro är K = 1/4 och har två ändar som är förankrade vid tänder vilket gör den mkt mer stabil och hållbar. Det vi kan utreda från formeln är även ju längre bron är desto större deformation. Är den däremot tex hög kommer det minska deformation (däremot kanske ihopbitningen störs istället). |
|
|
Vilken är elasticitetsmodulen för olika dentala material?
|
Guldlegering: 100 GPa
Olegerad titan: 117 GPa Co/Cr : 200 GPa Keramer: - Empress - 100GPa - Y-TZP - 200 GPa |
|
|
Hur är böjfastheten/flexural stress för keramer?
|
Empress2 = 400MPa
Y-TZP= 1000MPa |
|
|
Vad ska man tänka på då man preparerar för inlägg?
|
Jag tänker mig
Ocklusalt ska det vara 1.5 mm djupt. approximalt typ 2 mm djupt. Inga underskär Vidare konvergensvinkel för keramen än för metall eftersom annars kommer keramen att gå sönder. X Måste finnas plats för cement vid cementering (Kompositcement för glaskeramer osv) X Inlägg är styva |
|
|
Vad ska man tänka på när man byter ut plastiska fyllnadsmaterial och amalgam mot inlägg
|
Kompositer kan ha parallella preparationer och kompositen är mer formbara än keraminläggen.
Amalgam fyllningar kräver underskär vilket inte keraminlägg gör |
|
|
Hur går det till då man gör ett inlägg?
|
Man gör avtryck och sedan en gipsmodell på det, på samma sätt som då man gör en krona. Temporär fyllning temporärt.
|
|
|
Indikationer för inlägg, 3st
|
x samma indikationer som för plastiska fyllningsmtrl- Man vill helt enkelt ersätta amalgam eller kompositer. (glasjonomerer då?)
x allergi - kan bero på att man har utvecklat allergi mot ex amalgam och komposit x undvika korrosion - Man vill byta ut fyllningarna till ett enheterligt mtr för om man blandar olika mtrl uppstår ofta korrosion. Ex om en tand med amalgam ligger brevid en tand med guldfyllning |
|
|
Vilken utformning bör ponticen ha mot kristan?
|
X UK
- Konisk på alla ställen utom i fronten X ÖK - I molarområdet vill man ha den sfärisk eller konvex - I fronten vill man ha den konkav/konvex (????) i faciolingual riktning och konvex i mesiodistal riktning X Ocklusalytan skall ligga innanför stödtänderna margin line - Ocklusalytan ska vara 20% mindre än orginalet - Ger mindre belastning på pontiacen. Utanför denna linje är rotationskrafterna stora. fattar inte riktigt vadå mot krista? |
|
|
Vilka faktorer avgör framförallt hur kraften kommer påverka restaurationen
|
x Estetiken/utformningen
x längden på spannet/bron x stödtändernas tillstånd - ex är en trerotig molar stabilare än vad en enrotig premolar är |
|
|
Viktiga faktorer att tänka på då man gör helkeramiska broar, 7st
|
x Fogytan ska vara bredare än 3 mm (skarven mellan tänder i en bro)
x stödtänder ska ej vara för mobila - tänder som är drabbade av parodonti utögr inget bra brostöd x stödtänder ska inte ha en för kraftig lutning - keramer står emot bra för tryckkrafter men mkt sämre för dragkrafter vilket är det som uppkommer vid kraftig lutning av stödtänder x pontiacen ska ej vara bredare än stödtänderna x temporär bro är nödvändig efter prep. medan man väntar på att få den helkeramiska bron fr tandtekniker x kerambroar ska ej temporärcementeras x kerambroar ska ej slipas - ffa inte i fogarna - slipar man på en glansbränd yta för man in defekter i materialet. ex zirkonium får fasomvandling osv |
|
|
Marylandbroar
|
man gör en elektrokemisk etsning och fäster en kobolt/krom-legering.
x pontiacen fästes sedan på kobolt krom-legeringen som går mellan stödtänderna (slätt metall runt stödtänderna och sen pontiacen i mitten) |
|
|
Rochette-broar
|
fäster genom att man gör små hål med diameter på drygt 0,5 mm på baksidan av stödtänderna. I dessa fyller man komposit för extra bra retention. Man etsar även vid använding av denna bra
(ser ut som perforerad plåt på baksida av tänderna |
