Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
46 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Habitus |
Socialantropologen Pierre Bourdieu använde sig av begreppet habitus för att beskriva hur en individs historia och preferenser påverkar hur den agerar och definierar sig i mötet med andra. Livsstil och smak, som oftast innebär avsmak för en annan grupps smak, är viktiga delar i en individs habitus. Individens habitus präglas av den förhärskande habitus i den grupp individen tillhör. Habitus skapar gemensamma sätt att se på omvärlden och sig själv. Den är också ett medel för att avgränsa sig från andra grupper. |
|
|
Anknytning |
”Vi har en medfödd beredskap att göra allt för att upprätthålla de känslomässiga banden till våra anknytningspersoner, också om priset blir mycket högt för oss själva. (--) Ett barn som har en otrygg anknytning till sin primära anknytningsperson är inte mindre starkt anknutet än ett barn med trygg anknytning. Barn knyter an också till föräldrar som misshandlar, försummar eller på andra sätt skrämmer dem – de måste göra det, drivna av en orubblig, medfödd relationsinstinkt” från fattigvård till ekonomiskt bistånd |
|
|
Genusaspekter, äldreomsorgen och handikappomsorgen |
Mest anhörigomsorg från döttrar, vanligast bland äldre med låg utbildning och äldre födda utanför Norden
Detta beror på att kvinnors hälsa ofta är sämre än mäns med skröplighet och skelettskörhet som exempel. Samtidigt som kvinnor jämförelsevis mår sämre, begär par hjälp av socialtjänsten i större utsträckning när kvinnan är sjuk än när mannen är det. Då kvinnan i större utsträckning tar hand om och sköter om sin partner på egen hand, vilket kan vara tungt i sig, även om hon samtidigt kanske har egna problem att handskas med. Äldreomsorg/funktionshinder- Fler kvinnoarbetare, både informellt och personal. Kvinnor(både yngre/äldre) får mer hjälp av närstående än män, särskilt lågutbildade kvinnor. Men alla får mer hjälp av anhöriga än offentliga omsorgen, men flesta äldre/handikappade vill ha offentlig insatser istället för vård från barn/släkt. Går ut över kvinnors vardag och välfärd att hjälpa hela tiden. funktionsförhindrade framstår som könlösa. Informalisering – förskjutning av gränsen mellan den offentliga äldreomsorgen och anhörigas omsorgsinsatser Formalisering bland yngre funktionshindrade, assistans. Äldre invandrare mer anhörighetsomsorg. Åldersgräns 65 år, äldre/funktionshindrade inte homogena, finns inte alla äldre behöver hjälp äldre par har inga manliga assistenter, äldre män har båda könen funktionsförhindrade kvinnor vill ha traditionell kvinnoroll, fast de får höra de inte kan passa som föräldrar äldre män vill ha andra män utomhus&fritidsaktiviteter, och kvinnliga arbetare göra kvinnosysslor, äldre kvinnor deltar i sköta hemmet för det känns kvinnligt
|
|
|
Teori och praktik |
två sidor av samma mynt inom socialt arbete! En stor del handlar om att reflektera och förstå skeenden och beteenden med hjälp av sina teoretiska kunskaper.Ta emot anmälningar och ansökningar. Göra förhandsbedömningar. Inleda utredning – utreda - Avsluta utredning – erbjuda insats enligt biståndsparagrafen i SoL eller genomdriva en insats med LVU. Sätta upp mål för insatsen Följa upp insatser- förlänga eller avsluta? Exempel på insatser; Familjebehandling, kontaktfamilj, jourhemsplacering, ALLT ska journalföras …Viktigt att kunna ta ut det viktigaste! |
|
|
Fattigvården |
blev socialhjälp 1956, från 1982 blev rätten till ekonomist bistånd universell. Tudelat välfärdsstat, försäkrade får hjälp via de statliga försäkringssystem – de oförsäkrade via den kommunala behovsprövade ”fattigvården”. Grundläggande drag i systemet: det kommunala ansvaret för socialbidrag distinktionen mellan berättigade och ej berättigade hjälpsökande kravet att först och främst försörja sig genom eget arbetet. |
|
|
Ekonomiskt bistånd och dess orsaker |
Förklaringar på strukturell nivå: Arbetsmarknad (arbetslöshet) Demografiska faktors (sammansättning av den lokala populationen, andelen ensamstående mödrar och män, andelen invandrare) Migration (invandrares position på arbetsmarknaden) Utformningen av trygghetssystemen På den individuella nivån Sociala situationen när det gäller relationer inom familjer, psykisk och mental ohälsa, missbruk Socialbidragsklienter har färre ekonomiska resurser, lägre utbildningsnivå, och arbetar inom sektorer med lägre inkomster |
|
|
Det sociala arbete med ekonomiskt bistånd är komplex |
Omfattar mycket utsatta grupper i samhället. Spänner över många områden samtidigt (problem med ekonomi, skulder, hälsa, boendet, relationer, arbetsmarknaden, förändrade samhällsstrukturer). Påstås ofta ha lägre status än socialt arbete med t.ex. barn och familjer - ekonomiskt bistånd förknippas med skam, omoral, fusk, arbetsovilja (ovärdiga samhällsmedborgare), Är ett mycket viktigt arbete som kräver bred kompetens, samarbete med olika aktörer |
|
|
Professionalisering av socialt arbete genom historien |
En övergång från väsentligen oavlönad filantropisk verksamhet till ett avlönat arbete med specifik utbildning. I Sverige är detta en process som pågår från början av 1900-talet fram till 1970-talet. De första socialarbetarutbildningarna i Europa börjar växa fram omkring år 1900, men tillväxten tar ordentlig fart på 1920-talet.Den första utbildningen i Sverige - Socialinstitutet - startar år 1921 och det är fortsättningen på den utbildning ni nu går på. Utbildningen syftade från början till att utbilda tjänstemän för kommunerna (inte bara i socialt arbete). Titeln socionom tillkommer 1957. År 1977 inkluderas socialhögskolorna.De första doktorsavhandlingarna kom i slutet av 1980-talet och idag finns en stor mängd forskning, inte minst vid vår institution |
|
|
Motsättningar genom historien som socialarbetare måste hantera (med social barnavård som exempel) |
Samhällsskydd kontra barnskydd. Tvång kontra frivillighet. Rättigheter för barn och skyldigheter för socialarbetare. En genomgående fråga – socialarbetares makt kontra klienters självbestämmande och rättigheter. Dessa motsättningar pekar alla på vikten av diskussioner om etik i social arbete |
|
|
Samhällsskydd kontra barnskydd |
Exempel den tidiga lagstiftningen om tvångsomhändertaganden av barn (1902 års “vanartslag”) motiverades av samhällsskyddet först senare kommer skyddet av barnen för deras egen skull med i bilden. |
|
|
Tvång kontra frivillighet. |
Särskilt under 1970- och 1980-talet problematiserades det (ansåg många) alltför långtgående tvånget i de tidiga lagarna.Motiv för tvång: samhällsskydd; att “rädda” det enskilda barnet. Denna motsättning gäller inte bara den sociala barnavården. Tvånget diskuterades än mer på missbruksområdet. Social barnavård rymmer alla de motsättningar som finns inom det sociala fältet (tvångsmöjligheter, flera parter inblandade, bristande kunskapsunderlag i fråga om effekter osv). |
|
|
Vad är ett socialt problem? |
Arbetslöshet, bostadssegregation, alkoholism, drogmissbruk, socialbidragstagare, romska tiggare, uteliggare, arbetslöshet, utsatta och hjälpbehövande människor, ensamhet, ungdomskriminalitet, brottsoffer, fattigdom, diskriminering, rasism, kvinnomisshandel, barnmisshandel, trafficking. Det finns inte och kommer inte att finnas någon entydig definition av vad sociala problem ”är” och vad sociala problem kan vara, behöver ständigt omvärderas och diskuteras. Det handlar om grupper av människor som av någon anledning faller utanför de ramar, normer och värderingar som är framhärskande i det samhälle de lever i. Det handlar om sociala konstruktioner – vad som är ett socialt problem måste konstrueras om igen och om igen och på nytt och på nytt. |
|
|
Motsättningar/dilemman i det sociala arbetet. Ge exempel på och beskriv på vilket sätt de utgör motsättningar/dilemman |
problematiken kring om man ska se barnet som en enskild individ eller om man ska se det som beroende av sin familj. Det tas också upp att det i många fall rör sig om ensamstående mammor, frånvarande pappor eller pappor som för trygghetens skull bör hålla sig borta från familjen, och hur man bäst ska hantera en sådan situation kan även det ses som ett dilemma. Ännu ett dilemma är hur man ska resonera kring intersektionalitet när man möter socialt utsatta grupper. Intersektionalitet innebär att man tar hänsyn till fler aspekter än till exempel bara funktionsnedsättning(kön, etnicitet), för att förstå en klients utsatthet i samhället. Å ena sidan menar de att det är viktigt att man tar in fler aspekter än en, just för att när kön inte nämns när man talar om människor med funktionsnedsättning så framställs de ofta som könlösa och män och kvinnor med funktionsnedsättning möter inte alltid samma problem. Samma sak gäller etnicitet, där det ofta finns en norm om svenskhet om inget annat står tydligt uttalat. Å andra sidan finns det ett problem med intersektionaliteten också och det är att det är omöjligt att ta in alla exakt dimensioner av det sociala livet och i och med detta måste man ha förmågan att kunna ta in de, för situationen, mest relevanta aspekterna Dilemman som kan uppstå när både barns och föräldrars intressen och perspektiv ska tas tillvara i arbetet inom den sociala barnavården, det dilemma som socialarbetare kan uppleva när det gäller mötet med familjer och barn som handlar om sådant som att socialarbetaren egentligen har god kunskap om vikten av bemötandets, tillitens och kontinuitetens betydelse för det sociala arbetet och hur dessa ibland inte går att uppfylla, ofta på grund av tidsbrist eller av sådana faktorer som av hur organisationen är uppbyggd. Det är ibland helt enkelt svårt att tillgodose klienternas behov och att ge dem det goda bemötande som kanske krävs. dilemmat som uppstod för socialarbetarna, nämligen förmågan att lyfta föräldrarnas perspektiv men också barnet som en egen individ. |
|
|
Filantropi |
Ett övergångsbegrepp till begreppet socialt arbete. Detta ord länkades till frivilliga välgörenhetsorganisationer eller föreningar till för att hjälpa diverse människor med problem i samhället. Fattigdom, alkoholism, familjens sönderfall, barnarbete, olycksfall. Dessa ting var vad 1800-talets filantropi ville bekämpa. Man startade olika aktiviteter eller evenemang t.ex. Fester, musikkonserter, konstutställningar, Söndagsskola etc. I början på 1800-talet hade Filantropin utvecklats i olika riktningar. Den egentliga filantropin – organiserade välgörenheten. De nödlidandes/fattigas vänner – föreningar som organiserade välgörenhet med de egentliga. Den pedagogiska/institutionella filantropin – Anstalter och anstaltspedagogiken. Den vetenskapliga filantropin - närmade sig sociala problem med vetenskapliga metoder, hade motsatta ståndpunkter mot den barmhärtiga inriktningen som var väldigt individualfokuserad. Altruism, kärlek, idealitet och kristlig barmhärtighet var viktigast ansåg man på denna tid. Flera liberalt sinnade inom filantropiska rörelsen misstrodde på att handskas med sociala problem genom generella åtgärder. Runt slutet på 1800-talet började staten ta över ansvaret, filantroperna skapade då centralorganisationer där de kunde bidra med att förbättra olika aspekter av vård och bostadsfrågan. Rörelsen har haft en betydande roll för utvecklingen av det europeiska socialarbetet. Innan tycktes man endast bry sig om att en socialarbetare hade ett gott hjärta, fromhet(gudfruktighet) och önskan att hjälpa till men sen blev det viktigt med professionalitet, särskilda kunskaper och kunnandet om metoder. En term som är liknande ordet filantrop är Homo ad juvendum paratus, en människa som är beredd att hjälpa andra. Eller den barmhärtiga samariten som symboliserar känslan av ansvar att hjälpa medmänniskor
|
|
|
välfärdsperspektiv |
Inom skandinaviskt välfärdsperspektiv ses sociala problem som brister i välfärd. Främst ekonomiska bristtillstånd men även sociala och psykiska bristtillstånd. Genom politiska reformer dämpar man effekten av inkomstbortfall. Där det offentliga hjälper de som har det svårt ekonomiskt i samband med arbetslöshet, ålderdom, sjukdom etc. Beslut om detta och i vilken omfattning tas av politiker. Det goda samhället är utgångspunkten där man erbjuder individuell välfärd som materiella, sociala och psykiska resurser vilket innebär individuell behovstillfredsställelse. Det goda samhället utgör en inspirationskälla för forskning inom levnadsvillkor men det går inte att empiriskt eller teoretiskt fastställa vad ett gott samhälle är. Därför hamnar istället fokus på onda förhållanden. Vad som anses som onda förhållanden varierar inom olika samhällen och kulturer. Levnadsnivå forskningen bygger teoretiskt på resursperspektivet, ju mer resurser desto mer möjligheter att ha det liv som eftersträvas. Alltså fasta villkor, att se hur nöjda människor är i förhållanden undviks. I Sverige har tex barnfattigdom orakat en massiv debatt. Det läggs olika innebörd i begreppet av politiska skäl oftast. När Sverige har gratis skollunch, generös daghemspolitik, och ekonomisk stöd genom diverse bidrag och försäkringar anses det inte vara desamma som barnfattigdom i resten av världen där barn svälter eller ej har råd med skola och kläder. Statsvetaren Bo Rothstein talar om det socialdemokratiska perspektivet, vilket ligger nära den utvecklingspositiva skolan samt den reformvänliga välfärdsforskningen. Välfärdsstaten och dess sociala arbete och socialpolitik ses som en del av folkhemmets förverkligande. Detta ekonomiska system samt generella socialpolitiken fungerar som en sorts garanti där majoriteten av folket ska slippa hamna på gatan vid skilsmässor, olyckor arbetslöshet, sjukdom etc. Det blir bara effektivare och bättre att fånga upp människor och agera som ett skyddsnät fast det tidvis uppstår ekonomiska problem som hindrar utvecklingen. |
|
|
Strukturella problem |
Kan vara segregation, strukturabetslöshet, klasskillnader i hälsa, diskriminering etc. Vilket man kan förebygga med politiska långsiktiga lösningar. Ett exempel på strukturellt problem är ensamstående föräldrar, specifikt kvinnor, då dessa varit utestängda från arbetsmarknaden pga att det inte fanns några ordentliga arbetarrättigheter, många kvinnor som ville fortsätta eller var tvungna att jobba fick lämna sina barn på fosterhem. Då i debatterna om hur man skulle handskas med problemet var det flera som skyllde på just kvinnorna själva, att de var dåliga människor. Andra skyllde på männen som inte tagit sitt ansvar. Men detta var ett sätt att individualisera ett strukturellt problem påstods det i debatter vilket inte var ett konstruktivt sätt att handskas med problemet. Tack vare att man tog itu med problemet på en strukturell nivå med familjepolitik socialförsäkringar har nu ensamstående kvinnor mycket godare chanser att lyckas. Att peka ut grupper, särskilda situationer eller kategorier som problembärare kan skymma de underliggande samhällsproblemen på makronivå. Problemet med ensamstående mödrar är inte dessa mödrar utan allt som bidrar till problemet, bristande jämställdhet, icke-flexibel arbetsmarknad, brister i omsorg för barn. Den reformsocialistiska organisationen Fabian Soceity förespråkade sociala reformer för sociala problem, de påstod att fattiga blev syndabockar när strukturella problem omvandlades till individuella problem. Istället är det bättre med förebyggande åtgärder och socialpolitiska, rättighetsbaserade reformer. Byggda på noggranna undersökningar och vetenskapligt stöd. Konflikten mellan struktur- och individperspektiv är fortfarande aktuellt idag. Strukturella problem som hög arbetslöshet, brottslighet, hur livsmedelsproduktionen ser ut etc kan inte lösas tillfredsställande på individnivå. Ibland inte alls. Vad betyder det till exempel när någon säger ”jämställdhet mellan könen är ett strukturellt problem” eller ”orättvisorna på arbetsmarknaden är ett strukturellt problem”? Min första slutsats är att utsagan betyder ”vi måste leta efter strukturella lösningar”strukturella lösningar handlar rimligen om organisation, styrsystem och arbetsmetoder. Detta är en märklig, om än förståelig, inställning. Just de här två exemplen förtjänar väl ett bättre öde. Att moralisera över kvinnorna och stigmatisera deras barn var ett sätt att individualisera strukturella problem. Samhällsproblem på makronivå, ej problembärare Ensamstående mödrar -> bristande jämställdhet. icke-flexibel arbetsmarknad, brist på barnomsorg. |
|
|
Samhällsbekymmer |
Typ när folk är ute på gatorna och dricker, medan deras barn ränner runt, påverkas alla. Sociala problem. Fattiga gör uppror? |
|
|
Den sociala frågan |
innefattande många olika "problem" i samhället. Vid industrialiseringen och urbaniseringen uppmärksammades en hel del saker nämligen fattigdom, alkoholism, familjens sönderfall, barnarbete, olycksfall). Det offentliga ansvaret för fattigvård och barnavård och filantropin hade fortfarande ett stort inflytande i fattigvårdsarbetet. Filantropimodellen kritiserades dock av arbetarklassen som krävde fler insatser från samhället. Man kanske anser att det sociala arbetet uppkom när socialarbetarutbildningarna uppkom. Viljan att hjälpa ansågs inte längre vara tillräckligt, man krävde särskilda kunskaper och metoder. Man ersatte helt enkelt filantroperna med socialarbetare. Det var åren runt 1900-talet som utbildningar i socialt arbete började växa fram i Norden och i resten av Europa. Övre befolkningsskikten oroade för en utveckling som uppfattades som ett hot mot samhällets stabilitet, man fruktade kunde leda till upplösning och förfall |
|
|
”Socialt arbete finns i spänningen mellan disciplin och hjälp” |
Samtidigt som socialt arbete utgår från att hjälpa och öka människors förmåga att lösa sina problem har socialt arbete en annan sida, vilket är disciplinering. Med detta menas att i det sociala arbetet finns en spänning mellan disciplin och hjälp. Till exempel bryter en individ mot samhällets normer kan detta leda till att individen får en straffåtgärd. En sådan åtgärd kan till exempel vara att socialtjänsten placerar ett barn eller en ungdom i familjehem på grund av dennes beteende |
|
|
Selektiva/universella rättigheter |
De mänskliga rättigheterna anses vara universella, vilket innebär att de gäller på samma sätt över hela världen. De gäller för alla människor oavsett land, kultur eller andra omständigheter där faktorer som hudfärg, kön, språk, religion, politisk uppfattning eller social ställning inte avgör dessa. Pensionsförsäkringen syftade nämligen till att ge en grundtrygg-het för stora delar av befolkningen och byggde på förutbestämda kriterier. För att använda den brittiske socialpolitikern och social-vetaren Richard Morris Titmuss (1907-1973) begreppsapparat kan man tala om universella rättigheter, som ska förhindra fattigdom innan den uppstår. Motsatsen är selektiva rättigheter. Dessa riktar sig till små och ofta redan fattiga grupper och bygger på en individuell behovsprövning som det gamla och illa sedda fattigunderstödet 1913 var exempel på. |
|
|
Beskriv tre typer av professionella samtal som beskrivs i kurslitteratur och vid föreläsningar under kursen |
Utredande/kartläggande samtal |
|
|
Barnomsorgen och äldreomsorgen har ”sprängt sitt fattigvårdsskal” står det i kurslitteraturen. Beskriv vad som menas med uttrycket och resonera om hur det kan komma sig att motsvarande inte skett för individ- och familjeomsorgen |
att individ- och familjeomsorgen, trots sina ambitioner att reformera verksamheten, fortfarande är organiserad kring sina traditionella fattigvårds uppgifter. Barnomsorgen och äldreomsorgen har på ett helt annat sätt än individ- och familjeomsorgen ”sprängt sitt fattigvårds- skal”, vidgat sin kundkrets och erbjuder numera ”avstigmatiserad” service. Men med individ- och familjeomsorgen är det annorlunda: ”Försöken att inne i den gamla fattigvårdsorganisationen tillämpa samma generalitets- och rättighetsprinciper som dominerar de moderna omsorgsområdena stöter ständigt mot fattigvårdsskalet, behovsprövningen, tvångslagarna, felfinnandet, kontrollutövandet” |
|
|
Synen på sociala problem i relation till statens roll under ett av följande tidsskeden: Det förindustriella samhället, industrisamhällets framväxt, välfärdssamhället, det senmoderna samhället |
|
|
|
Socialarbetarens makt är förankrad i organisationer. Förklara vad som menas med det och ge exempel från föreläsningar och/eller kurslitteratur |
Socialtjänsten och de flesta andra organisationer där socialt arbete utförs är byråkratier dvs de är tjänstemannaorganisationer som efter vissa bestämda regler och lagar ska utföra politiska beslut eller förverkliga politiska mål. |
|
|
Hjälpare |
Alla de människor som arbetar med samtal som halvt professionella behandlare eller som är verksamma yrken där den primära uppgiften är en annan eller som arbetar ideellt inom olika hjälporganisationer eller självhjälpsgrupper. |
|
|
5 huvudkategorier av människor som hjälper med ångest och så |
[BEHANDLARE] arbetar i sin mottagningslokal Legitimerade psykoterapeuter Femårig universitetsutbildning [HJÄLPARE] Andra är typ lärare socialsekreterare, präster, pastorer, läkare, jurister, fackföreningsrepresentanter, banktjänstemän, hjälporganisationer, stödjande nätverk, informella hjälpare(vän, släkting, arbetskamrat) |
|
|
I alla former av kommunikation mellan hjälpare och klient finns det två viktiga aspekter |
Vilka olika komponenter som ingår i kompetent yttre beteende.
Vad som stör eller underlättar detta beteende Färdigheten aktivt lyssnande består av både kompetent interpersonell kommunikation och kompetent interpersonell mental bearbetning. |
|
|
Två huvudkategorier av färdigheter hos hjälpare och klient |
Kommunikations- och handlingsfärdigheter eller färdigheter som är förenade med yttre beteende |
|
|
5 viktigaste sätten att sända budskap med hjälp av färdigheter som gäller kommunikation och handlande |
Verbala budskap Vokala budskap via rösten, text röstyrka, artikulation, tonläge, betoning, talhastighet Kroppsliga budskap Beröringsbudskap via beröring, får olika innebörd beroende på vart man tar, hur varsamt eller bestämt, tillåtelse eller nej Handlingsbudskap när man inte har klient framför sig, tex skicka email/faktura |
|
|
3 centrala kognitiva färdigheter |
Skapa inre dialog i stället för negativitet runt och vid en specifik situation, kan man komma med alternativ, säga positiva saker, hjälpa sig vara lugn, sansad, sätta upp mål, hålla ut, bejaka styrkor, färdigheter etc Skapa regler orealistiska regler ställer irrationella krav på andra tex "jag måste alltid vara glad"/"andra måste ta hand om mig" lr "ingen får lida i min omgivning" bättre att vara realistisk t.ex. "jag föredrar att vara glad, men kan inte vara det jämt" lära sig pröva om föreställningar stämmer med verkligheten i stället för dra förhastade slutsatser. Skilja mellan fakta och slutledningar, göra de så korrekta som möjligt |
|
|
Teorier om stödsamtal och hjälpkontakter kan ges en adekvat beskrivning med utgångspunkt från fyra viktiga aspekter. |
1 En redogörelse för de grundläggande begrepp eller antaganden som ligger bakom teorin 2 En förklaring till hur man förvärvar beteenden som är till hjälp/skada 3 En förklaring till hur man vidmakthåller beteenden som är till hjälp/skada 4 En förklaring till hur man hjälper klienter att förändra sitt beteende och hålla fast vid den som uppnåtts när stödsamtalen upphör. |
|
|
3 skolor vad gäller stödsamtal och hjälpkontakter. Men de typ inte så skiljbara |
Den psykodynamiska skolan överföring av psykisk/mental energi mellan de olika strukturerna och nivåerna i människors medvetande. Psykodynamiska teorier, omedvetna influenser påverkar. Självkännedom ökar medveten kontroll av liv. T.o.m analys/tolkning av drömmar. Humanistiska skolan Humanism, system av värden och övertygelser som betonar mänsklighetens positiva egenskaper. Utveckla mänskliga potential. Humanistiska terapeuter lägger vikt att öka klientens förmåga att uppleva känslor och tänka/fungera i harmoni med bakomliggande tendenser att förverkliga sig själv som unika individer. Kognitivt-beteendeterapeutiska skolan förändrar observerbara beteenden genom anorlunda eller belönande konsekvenser. |
|
|
10 områden där det kan finnas olikheter mellan hjälpare och klient |
1. Kultur. Majoritetskultur/minoritetskultur, ens grad av Ackulturation 2. Etnisk bakgrund Fysiska kännetecken, tillhör folkgrupp eller blandade folkgrupper(vit majoritetskultur) 3. Social klass Inkomst, utbildningsnivå, yrkesmässig status
4. Biologiskt man kvinna, olika syn på arbetsplatsen 5. Genusidentitet skillnader i känslor, tankar/beteende beroende på social klassifikation av man/kvinna. Vikten av genusfrågor. sexistiska åsikter?
6. Civilstånd singel/sambo/gift/skild/änka Hur kan du hjälpa mig med relation när du själv är forever alone? 7. Sexuell läggning hetro/homo/bi, acceptans 8. Fysiska funktioshinder
9&10 ålder&religion generations klyftor/antaganden, delar religion gynnar samarbetsrelationen. Abort, homosexualitet, ateism |
|
|
Hjälpmodellen RFF Relatera-Förstå-Förändra |
Stadium 1 Relatera Klargöra och öka både hjälparens och klientens förståelse av problemsituationen Förändra Hjälpa klienten att förändras så att problemsituationen kan hanteras på ett bättre sätt än tidigare |
|
|
Sociala problem |
Från omsorgsperspektiv i forskning analysera hur människa kan bibehålla/återupprätta sin funktionsförmåga. Sociala problem ska förebyggas eller förhindras. Strukturella?Relationella? Individuella förklaringsmodeller?Strukturella nivån,Grupp/organisationsnivån, individ/familjenivån |
|
|
Mötets olika nivåer |
Positionell och strukturell nivå Professionella äger rum inom mer/mindre tydliga strukturellt definierade ramverk. Regler, Förhållningssätt och metoder, ojämn fördelning av makt. Mötet mellan professionella och klienters maktobalans. Kan stärkas med positionsfaktorer som klass, etnicitet, kön. Främst invandrare&kvinnor, strukturell och systematisk diskriminering på svensk arbetsmarknad Strukturell nivå Relationellnivå – mötet handlar om att åstadkomma sociala situationer,påverkan, subtil-makt. Mikromakt utövas genom gester, blickar,uteblivna hälsningar och andra svårfångade signaler. Individuell/subtil påverkan med ansiktsuttryck/betoning.
Upplevelse nivå Äkta mötet, närvaro, levande, skratt, glädje, kreativitet, lek.Behandlaren vill tro på det man gör men svårt att se resultat. Relationell/upplevelsenivå bl.a. kommunikationens betydelse, hur man samtalar. Samtliga nivåer finns närvarande i mötet/samtalet och olika nivåer kräver olika förståelseramar. Att röra sig mellan nivåerna – kräver kunskap om till exempel samtals-”teknik” men också strukturellt arbete
|
|
|
Settlementrörelsen, filantropisk rörelse |
|
|
|
Samhällsmodeller |
|
|
|
Förindustriellasamhället |
NÖDEN Svält,fattigdom, hög barnadödlighet, omsorgsproblem underbarndom/ålderdom Staten hade passiv/repressiv hållning. Äventyrat överlevnaden för delar av befolkningen, tiggeri, kriminalitet, lösdriveri ansågs vara individuella bekymmer. Katolska länder gillade tiggare för föremål för barmhärtig omsorgsinsatser. Utbyttesmot Lutherska ortodoxins kallelse moralism, plikt att försörja sig själv, inte begära hjälp från medmänniskor eller kyrkan |
|
|
Industriella samhällets framväxt |
DEN SOCIALA FRÅGAN Fattigdom,tiggeri, familjevåld, alkoholism, dåliga bostäder, arbetsskador och påfrestningar. Reformering av fattiglagar, tvångslagar, krav på sociala reformer, filantropi,sociala kartläggningar, socialt arbete. Först 1800talet definieras fattigdom som socialt problem, staten har ett ansvar. Kraftig ökad befolkning som jordbruk ej kunde försörja. Folk flyttade till städer. Städer osunda(fattigdom, alkoholism,familjevåld, arbetsskador) Folk stöttade/försörjde inte varande över generationsgränser. Fattighjälp/välgörenhet kunde bara hjälpa begränsat. Fattigvården reformerades och det blev pensionsysstem. Skötsamhetskultur för arbetare. Man ansåg att liberala friheter inte funkar för alla, tvångslagar mot alkoholister, vanartiga unga,prostituerade, smittbärare, faderskapssmittare, psyksjuka, homos. |
|
|
Välfärdssamhället |
OJÄMLIKHET Arbetslöshet vid ekonomiska kriser, dålig bostadsstandard, missbruk, utanför arbetsmarknaden, generella välfärden dålig Staten svarade med transfereringar(kollektiva statsfinansiella åtgärder och dylikt överflyttas från vissa sociala grupper till andra sociala grupper (beskattning) socialpolitik, välfärdstjänster. 1920-1970 sociala problem följd av ojämn fördelning av arbete, bostäder, välfärd. Deflationskris efter WW1 ledde till ekonomiska depressionen, massarbetslöshet, hämmade ekonomisk utveckling, ökade klassklyftor, ansågs leda till fattigdom, missbruk, familjevåld,klassklyftor mellan arbetslösa o knegare. Trångboddheten, dålig bostadsstandard ansågs leda till låg moral, superi, lätt på foten, förvildning bland unga. Alkoholism och reglera eller alkoholförbud för ansågs stort socialt problem, leda till misshandel, stora kostnader, otrygghet. Arbetsmarknadspolitik, bostadspolitik,socialpolitik, dessa socialförsäkringar började dyka upp. Socionomer började |
|
|
Senmoderna samhället |
GLOBALISERINGSPROBLEM,SOCIAL UTESTÄNGNING Flyktingströmmar,arbetsmarknadsimmigration, segregation, etablerings och försörjningsproblem för vissa grupper t.ex. ungdomar. Staten svarade med omprövning av den starka staten och ökad tilltro till marknaden, det civila samhället och överstatlig reglering(t.ex. EU)Dagens samhälle, högförändringstakt p.g.a. ökad globalisering, kommersialisering, etermedierna, fler valmöjligheter för enskilda individer, större ansvar för individen att lösa problem, rörlig arbetskraft, svårare att föra nationell politik. Flyktingströmmar. Svårt med integrationspolitiken. Nyanlända svårt att etablera sig i arbetsmarknaden, drabbas hårdast vid ekonomiska kriser. Öppna gränser, sexturism/människohandel. Gatukravaller,fotbollshuliganism. Rasdiskriminering, utanförskap. Globala fattigdoms bekämpningsprogram. EU, FN, Världsbanken. |
|
|
Fenomenets uttrycksformer(Modell för att analysera sociala problem) |
Statistik, uttalanden från experter. Analyser av olika välfärdsproblem på statistik, samlas in uppgifter om grupper som inte följer med standardutvecklingen och riskerar exkluderas/halka efter andra. Samlas in uppgifter om befolkningens boende, hälsa, fritid, materiella tillgångar, sociala relationer. Vad massmedia skriver, frivilligorganisationer kampanjmakare lobbygrupper. Påverka och beskriva problemet, mobilisera resurser till egna verksamheten eller förändra attityden, bekämpa myter/fördomar, få beslutsfattare att vidta åtgärder. Vilka kan man lita på? Myter, mörkertal. Kan generaliseras. Problem och problembärare kan blandas ihop |
|
|
Samhällskontext,traditioner och politik |
Aktuella samhällskontexten, plus historia, kulturella, politiska förhållanden har betydelse för hur vi ser olika problem i samhället. Vilken uppmärksamhet, hur vi väljer hantera de. Samhällskontext har att göra med ekonomiska och demografiska förhållanden, känslighet förvissa problemtyper. Svält, krig, orättvis fördelning av jordens resurser, hur man ska ta hand om åldrande befolkning utan höja skattetryck. Komplexa problem. Alla problem konkurrerar om uppmärksamhet. Hur relevant bestäms av olika samverkande faktorer -politiska prioriteringar -problemets närhet och nyhetsvärde -status hos samhällsgrupper som berörs -förbinelser till andra problem o dess allvar, omfattning -möjligheter att lösa problemet med de resurser man har. Problem har historier, avspeglar idéer som tidigare knutits till de. Värdiga och ovärdiga fattiga. Man behandlar problem på samma sätt som förut. Historien/kultur viktig för förstå sociala problem och hanteringen av dem idag. Nordiska välfärdsmodellen – ta hand om folks problem |
|
|
Institutionella strukturer(Modell för att analysera sociala problem) |
Medvetetskapade inrättningar som driver samhällelig verksamhet,socialbyråer, fängelser, barnhem, regler rutiner, normer i samhället. Sociala spelregler. Sammanhang mellan delar och en helhet, spelplanen, arena där sociala problem hanteras eller uttrycks. Spelare, spelregler, spelplanen. Många parter och instanser i samhället bidrar till problembeskrivningar/åtgärdshantering. Statliga, kommunala myndigheter, professioner, politiska partier,frivilligorganisationer, vårdproducenter, lobby, massmedia,forskare. Större resurser ger mer inflyttande. I massmedia, rättsväsendet, kommunerna, Statliga och myndigheter fixar lagar,baserat på ekonomi och statsbidrag. Välfärden hjälper folk mycket i Sverige, olika kommuner gör olika saker. |
|
|
Perspektiv(Modell för att analysera sociala problem) |
Vetenskapsteorin lär oss att vår syn på omvärlden är perspektivbunden. Vi betraktar från vissa utgångspunkter. Allt filtreras. Perspektiven/filtren kan vara mer/mindre medvetet formulerade. Vi kan använda psykologiska eller sociologiska förklaringsmodeller.Klass/könsperspektiv eller att individen själv bestämmer. Ofta perspektiv inte så uttalade/medvetna. Kanske historiskt/kulturellt/politiskt/ideologiskt förutbestämda filter/perspektiv, vi reflekterar ej över de. Förut ansåg man att unga brottslingar var ”födda brottslingar”, obotlig ondska. I dag mer behandlingsinriktad syn på problem. Ser vi problembärarens perspektiv? Eller skattebetalarnas? Viktigt att reflektera. |
