Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
18 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Vad är livstidsprevalensen för självskada hos 12-17 åriga?
|
ca 10%
Halvdelen har skurit sig mer än 50 gånger. Dock väldigt osäkra tal. |
|
|
Hur stor % av 15-17 åriga har självdestruktivt beteende? Vanligast hos killar eller tjejer?
|
14%
Killar:tjejer 1:5 50% av tjejerna har Övervvägt att göra ngt självdestruktiv, 20% av killarna har också övervägt det. |
|
|
De som överväger att göra ngt självdestruktiv, pratar de med någon om det?
|
Endast 60% av de som övervägt har pratat med någon om det.
|
|
|
Vad är de för personer som oftast snittar sig?
|
•Især piger
•Speciellt de som ser bra ut •Hjælper andre, altid lyttende •Søger ikke andres hjælp •Lav selvtillid og lavt selvværd, præget af selvhad •Har svært ved at udholde og kontrollere følelser •Udviser stor følsomhed for antydning af afvisning •Har vanskeligheder med impulskontrol •Misforhold imellem ydre facade og indre kaos •Tænkning ofte sort-hvid og konkret •Kender ofte andre, der har skadet sig selv |
|
|
Kan barndomsupplevelser ligga bakom självkadande beteende?
|
Ja, ex mobbning, fysisk och psykisk omsorgssvikt, sexuella övergrepp, frånvarande föräldrar, störda relationer i barndomshem, alkohol eller drogmissbruk i hemmet.
|
|
|
Vad är det de självskadande vill uppnå genom att skada sig själva?
|
De vill regulera känslor och inre spänningar. Att skada sig själv ger en kortvarig känsla av inre kontroll.
Det dämpar en känsla av tomhet. Den fysiska smärtan gör att de slipper den psykiska smärtan för ett tag. Tvinga sig till omsorg från andra (dock sällsynt) Adrenalin/endorfin-kick. Är ett sätt att bearbeta sexuellt missbruk. |
|
|
Vad karakteriserar självskadandes förmåga att hantera sina känslor?
|
|
|
|
Hur ser kedjeanalysen ut?
|
|
|
|
Vad kan kedjeanalysen användas till?
|
Kan användas för att förklara det självskadande beteende till patienten. Så kan patienten se sammanhanget mellan den utlösande faktorn, de outhärdliga känslorna den medförde och självskadandet som en reaktion på dessa. Patienten kan då förstå att känslorna och självskadandet inte bara kommer från ingenting.
|
|
|
Förklara vad rubrikerna i kedjeanalysen innebär.
|
Problembeteende- självskadande beteende
Utlösande orsaker- bråk, avisning, nederlag Sårbarheter och belastningar- sömnbrist, trötthet, alkohol, ensamhet, stress, sjukdom, ä*** dåligt. Konsekvenser- kort sikt: spänningsreduktion. Lång sikt: mer hopplöshet, skuldkänsla, avsky och skam, skämmande sår och ärr. |
|
|
Vad kan vara ledsagande tankar och känslor vid självskadning?
|
Jag betyder ingenting
Jag är en dålig människa, ett fiasko Hatar mig själv Känsla av vrede, nedtryckthet, hopplöshet, förvirring, tankemyller, ångest, kroppslig oro. |
|
|
Vad kan vara förebyggande faktorer mot självskada?
|
Spela musik, springa en runda, kontakta en vän, göra mat, sjunga, skriva dagbok, spela dator, spänna gummiband runt handleden, pussla.
|
|
|
Vad gör du om det kommer in en patient i akuten som har skurit sig i handleden?
|
Bevara lugnet. Ordna såret. Få en grundlig anamnes:
Få den unge til at fortælle –hvad er der sket og hvad gik forud for den selvskadende handling –udløsende årsager og bagved liggende belastninger? Undersøg -hvordan den selvskadende har det følelsesmæssigt. Tidligere selvskade, hyppighed, hvem kender til det? Kendskab til andre i omgivelserne med selvskade? Sociale forhold –inddrag forældre eller andre omsorgspersoner Undersök självmordsbenägenhet! Undersök för psykiatrisk sjukdom. Gör avtal med patienten om att undgå självskadande beteende, om att involvera föräldrarna eller omsorgspersoner. |
|
|
Vad är ett kris-kort?
|
En lapp som patienten kan ha i fickan med förslag på aktiviteter de kan göra istället för att skada sig själva (samma som förebyggande faktorer). Är en del av behandlingen.
|
|
|
Hur bemöter du den självskadande bäst?
|
Acceptera och respektera- inte fördömma.
Visa att du förstår att det är svårt att prata om självskada- det är ofta skamfyllt. Understötta verbalisering av känslorna Visa förståelse för att självskadan har en mening för patienten. Inge hopp om förändring. |
|
|
Vilka andra personer kan vara bra att ha kontakt med i behandlingen av patienten?
|
Föräldrar
Klassföreståndare PPR-psykolog (kurator?) Sakbehandlare i socialförvaltningen |
|
|
När ska man hänvisa en självskadande patienten till barn och ungdomspsykiatrin?
|
vid ihållande eller vid mycket självskada
När det självskadande beteendet är tecken på psykiatrisk sjukdom. (ex depression, ätstörning,personlighetsstörning) Vid självmordsrisk Vid psykotiska symptom |
|
|
Vad kan vara tecken på att en självskadande patient är psykotisk?
|
Annat skärmönster- ex djupare eller i ansiktet.
Ofta allvarligare skador Kan vara röster som säger att de ska skada sig själva. Kan vara vanföreställningar om att de ex ska få ut demoner ur kroppen. När det inte gör ont. |
