Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
85 Cards in this Set
- Front
- Back
- 3rd side (hint)
Varför är det viktigt att skilja på karies- sjukdom och karies-skada? |
För att skadan uppkommer först efter en tids angrepp/sjukdom o h snarare är ett lokalt symptom på ett ohälsosamt (sjuk)förlopp |
|
|
Vad beror karies på? |
När vi äter mycket socker så bildar bakterierna i våra munnar mjölksyra vilken resulterar i demineralisering av tanden. |
|
|
Varför kan inte karisen ses som botad efter att en skada lagats? |
För att skadan inte är hela sjukdomen och tanden fortfarande kan vara sjuk, var på nya hål i avgränsning till lagningen kan uppkomma (sekundärkaries). |
|
|
Vart sker demineraliseringen? |
Ej på ytan, utan "inifrån" |
|
|
Epidemiologi |
Vetenskap om sjukdomar orsaker, utbredning och förlopp |
|
|
Vad är skillnaden på Deskriptiv- och Analytisk Epidiemologi? |
Den ena beskriver utbredning i befolkningen (som geo.område eller dylikt) och den andra utreder vilka faktorer dessa eventuella skillnader beror på. |
|
|
Kariesprevalens/frekvens |
Är summan av alla de skador på tänderna kariessjundomen åstadkommit sedan tanden erumperat. (Benäms exp. DMFT = 8) |
|
|
Eruption |
När en ny tand tränger fram. Ordet kommer av verbet eruptera. Även verbformen erumpera förekommer. |
|
|
DMFT/DMFS |
Decayed, missing, filled teeth/surface Kan användas i kortare kombinationer som Dacayed surface =DS |
|
|
Karirsincidens |
Antalet nya kariesskador under en viss tid |
|
|
SKaPa |
Svenska kvalitetsregistret för karies och parodontit |
|
|
Vilka tre tandvävnader kan få kariesskador? |
Emalj Dentin Rotcement |
|
|
Kritkaries |
Är en typ av initial kariesskada i emaljen som då blir mätt, förändring i opacitet och ojämn yta. Ömtålig, kraftigt försvagad under ytan.
Kritkaries finns endast på emaljen, samma tecken går inte att urskilja vid karies i dentin eller cement. Den byter då ofta istället färg, ofta åt det gulbruna hållet. |
|
|
Kan karies avstannas? |
Ja, om de ekologiska förhållandena på tänderna/i munnen ändras; exempelvis genom att plack hålls borta (mekanisk regöring), att bakterierna inte få lika mycket socker (kostförändring) eller att flouranvändning ökar. |
|
|
Emaljkaries D1 |
V- eller U-formad svärtning på röntgen med varierad utbredning i emaljen men inte når fram till emalj-dentingränsen |
0-20 % sannolikhet att ytan har en kavitet |
|
Emaljakries D2 |
V- eller U-formad svärtning på röntgen med varierad utbredning i emaljen som når fram till eller genombryter emalj-dentingränsen utan att skada dentinet |
10-30 % sannolikhet att ytan har en kavitet |
|
Emaljkaries D3 |
Karirsskada som avtecknar sig som svärtning genom emaljen med tydlig utbredning i dentinet |
40-70 % sannolikhet att ytan har en kavitet |
|
Stämmer det att emaljen är mer känslig för kariesskador än rotytan? |
Nej, rotcement och Dentin demineraliseras vid högre ph-värde vilket gör att rotytan är känsligare för denna process än kariesyran. |
|
|
Vad händer när kariesskadan nått dentinet? |
Den sprider sig längst dentinkanalerna som strålar samman mot pulpan |
|
|
Sekundärkaries |
Karies i anslutning till en fyllning eller krona |
|
|
Predilektionsytor |
Ytor på tanden där vi ofta ser kariesskador eftersom plack lätt samlas och får verka ostört där; exempelvis fissurer, blottlagda rotytor eller fyllningsskarvar |
|
|
Vilka fyra delar delas kariesskadorna in i? |
D1+D2 = initsialkaries - i emaljen D3 = karies som sträckt sig till dentinet D4 = karies som sträckt sig till roten |
|
|
Symptomatisk pulpit |
Inflammation i pulpans vävnad |
|
|
Olika saker som har förmåga att reta pulpan |
Mekaniska retningar som borrning eller dentinsondering; fysikaliska som värme eller kyla; kemiska som syror från födan eller magen, jätteilla toxiner eller ämnen i tandblekningsprodukter |
|
|
Demineralisering |
> Syror löser upp tanden Bakterierna på tandytan bildar syror av sockret i maten. Dessa syror sänker tandytans surhetsgrad, d.v.s. pH-värde. När pH-värdet sjunker under 5,5, börjar emaljen lösas upp. |
|
|
Vad är salivens funktion |
- forsla bort matrester - remineralisera tandsubstans - fukta munhålan/smörja slemhinnor - hindra mikroorganismer från att föröka sig |
|
|
Vad består salivet av och ge exempel på komponenter i den |
99,5 % vatten 0,5 % proteiner, glykoproteiner och salter
Kalcium, fosfat, bikarbonat, amylas, lysozym
|
|
|
Kalcium- och fosfatsalternas funktion |
- Håller normalt ph i munnen - Övermättade kalksalter faller ut som supragingival tandsten |
|
|
Birkarbonatajonernas funktion |
Det viktigaste buffringssystemet |
|
|
Proteinernas och mineralernas funktion |
Motverka ph-sänkningar |
|
|
Vad är utmärkande för Streptococcus mutans? |
- Fäster lätt och bildrar kletigt plack - Både syratåliga och bildar också syra
|
|
|
Laktobaciller |
- är ännu mer acidiska och acidogena än streptococcus mutans men har sämre förmåga att bilda plack |
|
|
Varför bildas inte karies överallt där plack samlats? |
- det behöver inte alltid finnas syrabildande(kariesframkallande) bakterier överallt där plack finns - det tar lång tid för karies att bildas varför det inte alltid hinner utvecklas karies |
|
|
Vilka typer av förhållanden i munhålan ökar risken för kariesutveckling? |
Exempelvis - muntorrhet - tillgång till jäsbara kolhydrater och rent socker |
|
|
Vilka bakterier skapar karies? |
- streptococcus mutas - lactobaciller |
|
|
Acidogena |
Syrabildande |
|
|
Acoduriska |
Syratåliga |
|
|
Stämmer det att områden med större andel svältande befolkning har ökade mängd karies? |
Nej, tvärtom har länder med hög näringsstatus också högst kariesprevalens |
|
|
Nämn 3 sockerarter |
- sackaros - glukos - fruktos |
|
|
Vilken är den vanligaste kolhydraten i naturen? |
Cellulosa |
|
|
Vad tas i åtagande om en kariesskada ska lagas eller inte? |
- hur mkt de progredierat - smärtförnimmelse - funktion - estetik |
|
|
Vad är målen med fyllnadsterapi? |
- avbryta progression - försluta kaviteten - återställa funktion |
|
|
Kariesexkavering |
Att ta bort karierad, infekterad och nedbruten tandsubstans |
|
|
Metoder för kariesexkavering |
- handexkavering - mekaniserad exkavator - kemisk lösning/gel - air-abrasion - laser |
|
|
Emaljkaries D3 |
Kariesskada som avtecknar sig som en svärtning på röntgen med tydlig utbredning i dentinet |
40-80 % sannolikhet att ytan har en kavitet |
|
Air abrasion |
Borrlös mekanisk borttagningsmetod som använder partiklar för att ta bort karierad och skadad tandvävnad. Abrasion = mekanisk nötning, som vatten på en stenyta vid stranden eller dylikt |
|
|
Demineralisionsprocessen |
- Vid varje måltid, socker och mjölksyra löser upp tandens mineraler - Syraproducerande bakterier ökar (lågt PH) - Efter 1 timme olika mineral-joner lämnar tandytan |
|
|
Remineraliseringprocessen |
- I korta sura perioder och inte så ofta joner kan komma tillbaka - Syraproduktionen avtar och PH-värdet stiger - Saliven blir övermättad med mineral-joner- Byggs mineral-joner in i tandytan igen |
|
|
Emaljens sammansättning |
86% mineraler, 12% vatten, 2% protein |
|
|
Dentinets sammansättning |
45% mineraler, 25% vatten, 30% protein |
|
|
Kritkaries |
Detsamma som initialkaries. En ytlig karies, har ett kritliknande utseende och påverkar bara emaljen |
|
|
3 sorters kariesangrepp |
Glattytekaries - Bucalt, Lingualt Fissurkaries - Oclusalt Emaljkaries - Approximalt |
|
|
Rotkaries |
- Angriper rotytan - Startar i rotcement - Gulbrunaktig Rotytan är känsligare för kariesskador än emaljytan |
|
|
Dentinkaries |
- Finns stor risk för att pulpan påverka - Påminner om mesost - Enzymer bryter ner av enzymer |
|
|
|
Demineraliseringsgrader |
|
|
D1 |
Skada som påbörjats och som tagit sig in i emaljen men inte längre. Räkna som initial skada. |
|
|
D2 |
Skada som gått igenom emaljen och nåt gränsen som skiljer emaljen från dentinet, emalj-dentingränsen. Räknas som en initial skada. |
|
|
D3 |
Skada som fortsatt och som har brett ut sig i dentinet. (Angreppet följer dentinkanalern vilket kan skapa en mer bubblig skada till skillnad från den triangelartade emaljskadan - på röntgen) |
|
|
Predilektionsställe |
Ställen i bettet med högre sannolikhet att ansamla bakterier, skapa plack och sen utveckla karies |
|
|
Olika predilektionsplatser |
- Där en tidigare lagat - Ocklusalytor - Approximalytor (på sidorna av tänderna) - Visdomständer |
|
|
Aktiv kariesskada |
- Snabbt förlopp - Kritartig - Porös |
|
|
Inaktiv eller kronisk kariesskada |
Hård och bland |
|
|
När görs fyllningar? |
- Hålet är för djupt - Gamla fyllningar vid karies återkomst - Tandfrakturer - Fyllningsfrakturer |
|
|
Anledningar för fyllningsterapi |
- Estetisk - Smärtlindrande - Funktionell Eller karies progression i dentinet |
|
|
Effekter av fyllningsterapi |
- Avbryter karies progression - Försluter kaviteten - Återställer funktion och estetik av tanden |
|
|
Utrustning karisexkavering |
- Exkavator - Vinkelstycke (High speed borr) - Kemisk lösning/gel - Air-abrasionLaser |
|
|
Fyllning |
- Ets 35% fosforsyra - Bonding (adhesiv) - Ljushärdning - Komposit - Ljushärdning |
|
|
Ets 35% fosforsyra |
Luckrar upp tanden, sköljs bort |
|
|
Bonding (adhesiv) |
. |
|
|
Komposit |
- Känslig för fukt och saliv - Fyll i skikt - Ljushärdas |
|
|
Glasjonomer |
- Mindre slitstarkt än komposit - Binder sämre - Flour |
|
|
Kariesframkallande bakterier |
Streptococcus mutans Laktobaciller |
|
|
Streptococcus mutans |
- Acidogena - Aciduriska - Fastna enkelt på tanden och bilda kletig plack - Tillförs utifrån - Krävs tänder - Ökar i antal bland äldre - De är beroende av salivsekretionen - Retetionsplatser (skarvar, fissurer, approximalytor) |
|
|
Laktobaciller |
- Mer acidogena än mutans |
|
|
Salivets egenskaper |
- Remineraliserar tandsubstansen - Transporterar bort matrester - Smörjer slemhinnor - Hindra mikroorganismer att öka |
|
|
Salivets innehåll |
95,5% vatten 0,5% Proteiner, glykoproteiner, salter och mineraler |
|
|
Salivets salter och mineraler |
- Kalcium och fosfatsalter - Bikarbonatjoner - Proteiner och mineraler |
|
|
Bikarbonatjoner |
- Viktigaste buffringssystemet - Dämpar PH sugningen |
|
|
Buffring |
- |
|
|
Salivets proteiner och glykoproteiner |
- Amylas - Muciner - Antikroppar (immunoglobuliner) |
|
|
Amylas |
- Nedbrytning av födan - Påverkar kalciumjämvikten - Minskar demineralisering |
|
|
Muciner |
- Smörjer och skyddar slemhinnan - Klumpar ihop och bärgar bort bakterier |
|
|
Antikroppar i munhålan |
- Försvar mot mikroorganismer - Neutraliserar enzymer - Agglutinerar bakterier |
|
|
Typer av salivsekretion |
1) Vilosekretion (ostimulerad) 2) Stimulerad sekretion |
|
|
Mätning av stimulerad salivsekretion |
Tugga på paraffin (mjuk)Startar tidtagning tugga och spotta i en graderadmuggSpottning sker i täta intervaller tills 5 minuterhar gått |
|