Organismernas Mångfald Och Fylogeni: 2016 Zoologi Del 2

- Protostomer, Ecdysozoa

- Rundmaskar

- Ömsar kutikula vid tillväxt, med hjälp av hormonet ecdyson, utsöndras från epidermis

- Syncyntiellt epidermis

- Triploblastiska

- Bilaterala

- Skildkönade, könsdimorfism

- Exkretion i form av renetter, celler i epidermis som transporterar avfall och utsöndrar dessa vid exkretionsporer.

- Inget blodsystem, respiration över epidermis

- Har längsgående muskler som skickar utskott till nervganglier

- Protostomer, Ecdysozoa, Nematoda

- Parasit hos människor

- Finns i varmare klimat

- Penetrerar tarmvägg, tar sig till lungor och hjärta. Kryper upp genom svalget och sväljs ner till tarmen där de växer igen.

- Protostomer, Ecdysozoa, Nematoda

- Orsakar sjukdomen trichinosis

- Tar sig med hjälp av blodet till alla organ

- Lever i nästan alla däggdjur

- Protostomer, Ecdysozoa

- Marina, limniska och terresta

- Karnivorer/herbivorer/parasiter

- Ledade gångben, rörliga leder

- Respiration med trakéer eller lungor

- Segmenterad kropp

- Kutikula utsöndras ur epidermis. Består av tre lager och uppgjord av kitin, proteiner. Måste ömsa kutikula vid tillväxt.

- Chelicerer eller mandibler som mundelar

- Nervsystem består av bukgangliekedja

- Endast fossil

- Protostomer, Ecdysozoa, Arthopoda

- Kropp med tre tagmata: cephalon, thorax, pygidium

- Ett par extremiteter per segment

- Protostomer, Ecdysozoa, Arthopoda

- Terrestra

- Längssträckta

- Andning med trakéer

- Exkretion med malpigiska kärl

- Kropp av två tagmata

- Har ett par antenner, ett par mandibler och ett par maxiller

- Protostomer, Ecdysozoa, Arthopoda, Myriapoda

- Rovdjur

- Två par maxiller

- Ett par gångben per segment

- Skildkönade

- Ocelli

- Respiration med trakésystem

- Protostomer, Ecdysozoa, Arthopoda, Myriapoda

- Herbivorer

- Två par gångben per segment

- Skildkönade, parning

- Inget larvstadie

- Protostomer, Ecdyozoa, Arthopoda

- Två tagmata: cephalothorax + abdomen

- 4 par gångben

- Ett par chelicerer

- Inga antenner

- Ett par pedipalper

- Protostomer, Ecdysozoa, Arthopoda, Chelicerata

- Xiphosurider/dolksvansar

- Hemocyanin i blod, används medicinskt till att påvisa bakterier i människors blod

- Reproduktion med parning

- Protostomer, Ecdysozoa, Arthopoda, Chelicerata

- Minimal abdomen

- Marina

- Ovigerer, differentierade ben som används av hanarna till parning och till att bära ägg

- Proboscis: Omvandlat cephalothorax

- Inre organ i benen

- Protostomer, Ecdysozoa, Arthopoda

- Protostomer, Ecdysozoa, Arthopoda, Arachnida

- Två tagmata: cephalothorax + abdomen

- Äter endast flytande föda

- Bildar silke med silkeskörtlar. Silket är flytande protein som stelnar i luft. Utsöndras ur spigotter, som sitter i spinnvårtor där silket lagras.

- Silket kan användas till skydd för spermatofor, äggkokong, nät, lokomotion osv.

- Rovdjur, karnivorer

- Andning med trakésystem eller boklungor

- Exkretion med malpigiska kärl

- Har oftast 8 ögon

- Nervsystem: bukgangliekedja med hjärna

- Öppet cirkulationssystem

- Känner av vibrationer med två organ: lyriformorgan och trichobotiahår

- Hane spinner spermatofor i silkeskokong. Denna lagras i pedipalperna, och förs sedan över till honan vid parning. Honan lägger tusentals ägg som hon spinner in i silkeskokong

- Protostomer, Ecdysozoa, Arthopoda, Arachnida

- Rovdjur

- Reproduktion med parning

- Ovivipara

- Pedipalper omvandlade till klor

- Giftkörtel i svans

- Protostomer, ecdysozoa, arthopoda, arachnida

- Kvalster och fästingar

- Många parasiter

- I alla miljöer

- Cephalothorax och abdomen ihopväxta

- Har hypostoma, organ som sitter mellan chelicererna och används till att penetrera vävnad

- Protostomer, ecdysozoa, arthopoda, arachnida

- Mycket långa ben

- Cephalothorax och abdomen ser ihopväxta ut

- Andning med trakésystem

- Ett par ögon

- Protostomer, ecdysozoa, arthopoda

- Exoskelett av kitin

- Har naupiluslarv

- 2 tagmata: cephalothorax + abdomen

- Akvatiska

- Tredelad hjärna

- Exkretionsorgan i form av antennkörtlar

- Öppet blodkärlssystem

- Segmenterade

- Respiration med gälar

- Birama extremiteter

- Protostomer, Ecdysozoa, Arthopoda, Crustacea

- Marina

- Myodocopa (ex. på art)

- Protostomer, Ecdysozoa, Arthopoda, Crustacea

- Daphnia (art)

- Carapax täcker hela kroppen, genomskinlig kutikula

- 5 par gångben inuti carapax

- Partogenesis förekommer

- Protostomer, Ecdysozoa, Arthopoda, Crustacea

- Cephalothorax + abdomen

- Abdomen utan extremiteter

- Limniska, marina

- Ägg i äggsäck, honan bär på denna

- Protostomer, ecdysozoa, arthopoda, crustacea

- Reducerat huvud och abdomen

- Havstulpaner

- Vuxna sessila

- Extremiteter används endast till födointag

- Protostomer, ecdysozoa, arthopoda, crustacea

- Isopoda, decapoda

- Alla segment på abdomen har extremiteter

- Decapoda: kräftor, räkor, krabbor etc. Marina, limniska. 8 par extremiteter på thorax.

- Protostomer, ecdysozoa, arthopoda

- 3 par gångben

- 3 tagmata: huvud, thorax och abdomen

- Direktutveckling

- Malpigiska kärl som exkretionsorgan

- Kutikula med vaxlager

- Kan flyga

- Sprider sjukdomar

- Olika livsstadier - olika föda

- Protostomer, ecdysozoa, arthopoda, hexapoda

- Mundelar inuti huvudet

- Vinglösa, inga facettögon

- Collembola, protura, diplura

- Huvud: ett par antenner, ett par facettögon, rörliga mundelar

- Thorax: alltid 3 segment, ett par gångben på varje segment, vingar på meso eller meta-thorax

- Abdomen: reproduktionsorgan

- Vingar: 0, 2 eller 4. Diptera endast ett vingpar, det bakre omvandlat till halterer. Hos skalbaggar finns elytra (främre vingparet omvandlat).

- Kutikula: 3 lager, exokutikula, endokutikula och epidermis. Måste ömsas vid tillväxt.

- Andning: Trakésystem som förgrenar sig i trakioler. Luft går in genom spirakler, som sitter på abdomen och thorax. Gälar hos vissa larver.

- Cirkulation: Hjärta pumpar runt hemolymfa till aorta som öppnar sig i hemocoelet.

- Exkretionsorgan: Malpigiska kärl, tar upp saltjoner via pumpar och vatten via diffusion. Avfallet skickas sedan genom tarmen och utsöndras.

- Parning hos de flesta, men vissa hanar lägger ut spermatofor som honan plockar upp

- Honor lägger mängder med ägg, i kluster eller enskilt

- Honor har speciella könsorgan som kallas ovarioler, äggen sitter som i pärlhalsband. De längst ner är mognast.

- Honan plockar upp spermatofor och lagrar denna i spermateket. Där bryts spermatoforen ner och sperma tar sig ner till befruktningskammaren där ägg befruktas.

- Hos primitiva: ett gangliepar per segment

- Hos komplexa: cephalisering av nervsystemet

- Sinnesorgan i form av facettögon, luktsensiller på antenner, smaksensiller, känselsensiller. Även hörselorgan i form av tympanalorgan.

- Ljus: ex, hos eldflugor. Honor skickar ljussignaler för att locka till sig hanar.

- Ljud: attrahera partners, varningssignaler

- Doft: kan skicka ut feromon för att locka på partners, spårning och som varning

- Sker hos hexapoda

- Diapause: insekten går i dvala över vintern. Diapausen kan vara obligat eller fakulativ (valfri).

- Migration: Insekterna flyttar under vinter

- Protostomer, ecdysozoa, arthopoda, hexapoda

- Reducerade ögon, inga ocelli

- Inga vingar

- Direktutveckling

- Protostomer, ecdysozoa, arthopoda, hexapoda

- Nymfer akvatiska

- Stora ögon, små antenner

- Hemimetabola

- Protostomer, ecdysozoa, arthopoda, hexapoda

- Långa kraftiga hoppben

-Stridulerar

- Hemimetabola

- Protostomer, ecdysozoa, arthopoda, hexapoda

- Halvvingar

- Hemimetabola

-Stickande, sugande mundelar

- Skadegörare eller parasiter

- Protostomer, ecdysozoa, arthopoda, hexapoda

- Har elytra (täckvingar)

- Bitande, tuggande mundelar

- Holometabola

- Protostomer, ecdysozoa, arthopoda, hexapoda

- Fjäll på vingar

- Proboscis, omvandlade mundelar till en lång tunga

- Pollinerare

- Radiärklyvning vid embryoutveckling

- Tar man bort en cell ifrån embryot utvecklas det två identiska individer

- Anus ur blastopor

- Coelom bildas genom avknoppning av endoderm

- Deuterostomer

- Tagghudingar

- Marina

- Taggar från exoskelett sticker utanför hud

- Saknar huvud

- Skildkönade, yttre befruktning

- Spiralklyvning vid embryoutveckling

- Tas en cell bort från embryot avstannar utvecklingen

- Mun ur blastopor

- Coelom bildas genom att mesoderma celler bildar ett hålrum som fylls med vätska

- Bilateral larv, radiärsymmetriska vuxna

- Endoskelett med stereoma ossikler (porer av kalk)

- Oralsida mot botten

- Har ett vattenkärlsystem (ambukralsystem)

- Pedicellarier: Rörliga organ med gripklor, kan flytta på skräp, ta tag i föda

- Hudgälar: Utskott på epidermis, tunna och veckade, sköter gasutbyte

- Slangfötter: Har långa slangfötter med sugskål

- Exkretion genom kroppsytan

- Endast hos tagghudingar

- Vatten strömmar in genom madralporer på aboralsidan. Strömmar sedan till ringkanalen som grenar sig till radiärkanalerna. Radiärkanalerna grenar sig sedan längs hela djuret. På radiärkanalerna sitter små kärl som mynnar ut i blåsor (ampuller). Ampullerna smalnar av i rör som utgör slangfötterna, med en sugskål. På detta sätt syresätts slangfötterna och varje del av djuret.

- Slangfötter används till respiration och lokomotion. Genom att ändra trycket i ampullerna kan tagghudingar suga sig fast och röra sig framåt, samt bända upp ex. musslor.

- Deuterostomer, Echinodermata

- Rovdjur, filtrerare

- Sjöstjärnor

- Oftast 5 armar

- Födointag: Använder slangfötter till att fånga byten samt föra mat till mun. Magsäck kan skjutas ut vid födointag. När en sjöstjärna bänder upp en mussla kommer den spilla över sin magsäck inuti musslans skal. Där släpper den fri enzymer som börjar spjälka musslan. När den ätit klart, drar den tillbaka in magen.

- Har ett diffust nervsystem utan någon hjärna. Det finns små ögon längst ut på varje arm.

- De flesta skildkönade och har yttre befruktning. Har gonader.

- Deuterostomer, Echinodermata

- Sjöborrar

- Rovdjur

- Anus på aboralsida

- Speciell käke, aristoteles lykta

- Kan leva i stora populationer

- Deuterostomer, Echinodermata

- På havsbotten

- Centralskiva med synligt avgränsade smala armar

- Sjöormar

- Inga pedicallier eller sugskålar

- Mage utan tarmar och anus

- 5 käkar med tänder på undersida

- Deuterostomer, Echinodermata

- Modifierade sugfötter runt mun --> tentakler

- Sjögurka

- Reducerat skelett, inga taggar

- Saknar pedicellarier

- Kan spy ut vattenlungor via anus vid hot

- Har fram och bakända

- Deuterostomer

- Har ryggsträng, chorda

- Svalgrännor på svalget, med en endostyl under svalget. Endostylen är en fördjupning i svalget med cilier som producerar slem.

- Dorsalt nervrör

- Deuterostomer, Chordata

- Marina
- Lansettfiskar

- Chorda som larv och vuxen

- Skildkönade, yttre befruktning

- Exkretion med flamceller

- Bottenlevande

- Slutet blodsystem utan hjärta

- Mun omges av tentakler

- Tvärstrimmiga muskler

- Ingen hjärna, har endast nervrör

- Filtrerar vatten genom svalgrännor. Vattnet åker in genom munnen och ut genom atrioporer. Partiklar och näring fastnar i endostylen som med cilierande rörelser för ner dem i tarmen.

- Deuterostomer, Chordata

- Manteldjur

- Har neurallistceller.

- Marina

- Omgivna av mantel

- Chorda som larv, tillbakabildas som vuxen

- Öppet cirkulationssystem med ett hjärta

- Asexuell och sexuell reproduktion

- Chordata

- Andas med gälar

- Vattenlevande

- Sker med gälar. Fiskar för in vatten genom munnen, som sedan flyter förbi gälarna. Gälarna består av gälblad. På gälbladen sitter en gälbåge med gälräfständer och även gällameller, med kapillärer i. Vattnet flyter motströms mot blodet. Detta gör att blodet kan diffundera in maximalt med syre. Sker med motströmsprincipen. Blodet pumpas runt av ett hjärta, först till gälarna och sedan runt till kroppen och tillbaka till hjärtat.

- Fiskar kan pumpa in vatten i munnen, eller simma med öppen mun och ta in vatten.

- Sidolinjesystemet: Sitter på de laterala sidorna på fisken. Det är en nedsänkt kanal som öppnar sig med porer ut till ytan. Igenom porer dras vatten in och passerar neuromaster, sensoriska celler. Neuromasterna är klädda med små hår, och dessa är känsliga för vibrationer i vattnet. På så sätt kan fiskar känna av rörelser i vattnet.

- Lorenzinska ampuller: Slemfyllda rör. Finns hos fiskar som känner av elektriska fält.

- Andra fiskar har elektriska organ, som kan användas till fångst eller som försvar.

- Marina

- Inga fenor, eller fjäll

- Mjuk hud, med ögon under som kan uppfatta ljus

- Asätare men huvudföda räkor och fisk

- Inga käkar, men broskplattor på höger och vänster sida, klädda med tänder

- Endast chorda

- Producerar slem ifrån slemkörtlar på huden, används som försvar

- Anadroma, lever i hav och parar sig i sötvatten

- Sugskål kring mun, suger sig fast med och äter upp kött (fisk)

- Respiration genom att pumpa in vatten i munnen

Hanen suger sig fast på honans huvud med sin sugskål, och slingrar sedan kropparna runt varandra. Hanen skakar ut all rom ur honan och befruktar sedan denna. Efter leken så dör båda individer. Äggen utvecklas till en ammocoeteslarv. Dessa ligger nedgrävna på botten och filtrerar mat. Efter metamorfos simmar de ut till hav.

- Vid könsmognad krymper inre organ och mag-tarmkanal börjar tyna bort.

- Hajar, rockor etc.

- De flesta marina

- Skelett av brosk

- Har hög osmolaritet i blodet (har kvar urinämne i blodet, inga njurar)

- Inga gällock

- Har ingen simblåsa, flyter med levern

- Kort tarm som är spiralveckad

- Heterocerk stjärtfena

- Placoida fjäll av brosk, (tandliknande)

- Claspers som parningsorgan

- Inre befruktning, vivipara eller lägger få ägg

- Har spruthål

- Skelett

- Har luftsäckar, utbuktningar från magtarm-kanalen. Simblåsa på dorsal sida och lungor på ventral.

- Strålfeniga

- Låg osmolaritet i blodet, utsöndrar urinämne och avfall från gälar och från njurar i form av urin

- Homocerk stjärtfena

- Lägger många ägg

- Saknar claspers (parningsorgan), yttre befruktning

- Plattlika benfjäll

Levern producerar en äggula, som blir näring åt embryo. Fostret utsöndrar enzymer som bryter ner skalet inifrån.

- Katadrom, leker i havet och lever i sötvatten

- Larver växer sig till leptocephalus. Leptocephalus simmar till kusten, där de utvecklas till glasålar. Glasålarna vandrar vidare och utvecklas till gulål. Gulålen vandrar vidare till sötvatten, där den genomgår den slutliga metamorfosen och simmar ut till havet för att leka.

- Limniska

- Rovfiskar, kraftiga tänder

- Vid torka, gräver ner sig i fuktig mark och överlever några år.

- Inre näsöppningar, kan alltså andas med näsan.

- Choanata

- Limnisk

- Andas med gälar

- 8 fingrar på framfot

- Utdöd

- Choanata

- 3 Grupper: Anura, Urodela och Gymnophiona

- Pedicellata: har tänder med skaft. Bryts en tandkrona av kan skaftet växa upp en ny.

- Körtlar i huden, kan vara slemkörtlar eller giftkörtlar

- Choanata, Lissamfibier

- Största gruppen

- Grodor, paddor

- Specialiserade skelett till att hoppa, ex. långa bakben

- Har trumhinna med luft på båda sidor, kan vibrera, vibrationer rör sig till hörselben och sedan till inneröra. Kan höra.

- Grodor musicerar

- Under lektid utvecklar hanar speciella valkar på tår och fingrar, får bättre grepp om honan.

- Yttre befruktning

- Äggen utvecklas till yngel. Yngel andas med gälar och är herbivorer/filtrerare. Sköldkörteln utsöndrar ett hormon som stimulerar metamorfos.

- Ynglena genomgår metamorfos och stjärten tillbakabildas, ben utvecklas och lungor utvecklas.

- Sväljer ner luft i en strupsäck. Lungorna öppnas sedan med muskler och fylls med luft, musklerna öppnar sig igen och tömmer lungorna.

- Vuxna andas med lungor och hud, huden är tunn så att den kan diffundera in syre.

- Hjärta med två förmak och en kammare pumpar omkring blod.

- Choanata, Lissamfibier

- Hane lägger spermatofor som honan letar upp

- Amfibier (lever i sötvatten och på land)

- Larv lever endast i vatten och andas med gälar

- Choanata, Lissamfibier

- Tropisk, fuktig skog eller sötvatten

- Ser ut som stora daggmaskar

- Inre befruktning, lägger ägg eller vivipara