Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
113 Cards in this Set
- Front
- Back
VΓ₯rdetiska tumregler |
Icke skada GΓΆra gott RΓ€ttvisa Autonomi |
|
PUmΓ₯l |
Empatiskt fΓΆrhΓ₯llningssΓ€tt LyhΓΆrdhet Tydlighet |
|
Hipokrates ed |
Om mΓΆjligt bota Ofta lindra Alltid trΓΆsta |
|
LΓ€karen ska i sin gΓ€rning ha patientens hΓ€lsa som det frΓ€msta mΓ₯let och om mΓΆjligt bota, ofta lindra, alltid trΓΆsta, fΓΆljande mΓ€nniskokΓ€rlekens och hederns bud. |
GΓΆra gott |
|
2. LΓ€karen ska besinna vikten av att skydda och bevara mΓ€nniskoliv och fΓ₯r aldrig medverka i Γ₯tgΓ€rder som syftar till att pΓ₯skynda dΓΆden.
|
Icke skada |
|
2. LΓ€karen ska besinna vikten av att skydda och bevara mΓ€nniskoliv och fΓ₯r aldrig medverka i Γ₯tgΓ€rder som syftar till att pΓ₯skynda dΓΆden.
|
Icke skada |
|
3. Efter bΓ€sta fΓΆrmΓ₯ga ska lΓ€karen bistΓ₯ mΓ€nniskor i medicinsk nΓΆdsituation, sΓ₯vida lΓ€karen inte fΓΆrsΓ€krat sig om att andra Γ€r villiga och kompetenta att ge sΓ₯dant bistΓ₯nd. |
GΓΆra gott icke skada |
|
LΓ€karen ska handla i enlighet med vetenskap och beprΓΆvad erfarenhet, stΓ€ndigt sΓΆka vidga de egna kunskaperna samt efter bΓ€sta fΓΆrmΓ₯ga och med omdΓΆme bidra sΓ₯vΓ€l till den vetenskapliga utvecklingen som allmΓ€nhetens kΓ€nnedom om denna. Efter fΓΆrmΓ₯ga ska lΓ€karen alltid stΓ€lla sin kunskap till fΓΆrfogande. |
Autonomi, gΓΆra gott |
|
5. LΓ€karen fΓ₯r aldrig pΓ₯ nΓ₯got sΓ€tt medverka vid dΓΆdsstraff, tortyr eller andra grymma och omΓ€nskliga handlingar. |
Inte skada |
|
6. LΓ€karen ska behandla patienten med empati, omsorg och respekt och fΓ₯r inte genom sin yrkesauktoritet inkrΓ€kta pΓ₯ vederbΓΆrandes rΓ€tt att bestΓ€mma ΓΆver sig sjΓ€lv. |
Autonomi |
|
7. LΓ€karen ska aldrig frΓ₯ngΓ₯ principen om mΓ€nniskors lika vΓ€rde och aldrig utsΓ€tta en patient fΓΆr diskriminerande behandling eller bemΓΆtande. |
RΓ€ttvisa |
|
LΓ€karen fΓ₯r inte inleda ett sexuellt fΓΆrhΓ₯llande eller inlΓ₯ta sig i nΓ₯gon annan relation prΓ€glad av egennyttigt utnyttjande med en patient som stΓ₯r under lΓ€karens vΓ₯rd. |
Icke skada, autonomi |
|
LΓ€karen ska inte utan undersΓΆkning eller annan tillrΓ€cklig kunskap om patienten meddela rΓ₯d eller fΓΆreskrifter. |
Icke skada |
|
LΓ€karen ska avhΓ₯lla sig frΓ₯n pΓ₯trΓ€ngande marknadsfΓΆring och frΓ₯n att pΓ₯ annat olΓ€mpligt sΓ€tt fΓ€sta uppmΓ€rksamhet pΓ₯ sin person och lΓ€kargΓ€rning.
|
RΓ€ttvisa |
|
10. LΓ€karen ska dΓ₯ sΓ₯ Γ€r motiverat anlita annan sakkunskap och tillmΓΆtesgΓ₯ patientens eller nΓ€rstΓ₯endes rimliga ΓΆnskemΓ₯l att fΓ₯ tillfrΓ₯ga annan lΓ€kare. |
Autonomi |
|
11. LΓ€karen ska respektera patientens rΓ€tt till information om sitt hΓ€lsotillstΓ₯nd och mΓΆjliga behandlingsalternativ och om mΓΆjligt i behandlingen utgΓ₯ frΓ₯n informerat samtycke samt avstΓ₯ frΓ₯n att lΓ€mna upplysningar som patienten inte ΓΆnskar. |
Autonomi |
|
LΓ€karen ska i intyg och utlΓ₯tande endast efter noggrant ΓΆvervΓ€gande bestyrka vad som har saklig och professionell grund och Γ₯tskilja detta frΓ₯n annan information, vars sanningshalt ej kan bedΓΆmas. |
Icke skada, rΓ€ttvisa |
|
LΓ€karen ska i intyg och utlΓ₯tande endast efter noggrant ΓΆvervΓ€gande bestyrka vad som har saklig och professionell grund och Γ₯tskilja detta frΓ₯n annan information, vars sanningshalt ej kan bedΓΆmas. |
Icke skada |
|
LΓ€karen ska, dΓ₯ han/hon handlar pΓ₯ uppdrag av en tredje part, fΓΆrsΓ€kra sig om att patienten har detta fΓΆrhΓ₯llande klart fΓΆr sig. |
Autonomi |
|
LΓ€karen ska bemΓΆta sina kollegor som han/hon vill bli bemΓΆtt av dem. Utan att trΓ€da patientens intressen fΓΆrnΓ€r ska lΓ€karen respektera sina kollegors arbete och sΓ₯ lΓ₯ngt det Γ€r mΓΆjligt undvika att undergrΓ€va kollegors relationer till patienten. |
Icke skada |
|
LΓ€karen ska sΓΆka vΓ₯rd om han/hon lider av sjukdom som kan pΓ₯verka lΓ€karens yrkesutΓΆvning. |
Icke skada |
|
17. LΓ€karen ska i sin gΓ€rning bidra till att medicinska resurser anvΓ€ndes i enlighet med dessa etiska regler och pΓ₯ bΓ€sta sΓ€tt till gagn fΓΆr patienterna. LΓ€karen ska aldrig medverka till att bereda enskilda patienter eller patientgrupper otillbΓΆrlig ekonomisk, prioriteringsmΓ€ssig eller annan fΓΆrdel. |
GΓΆra gott, rΓ€ttvisa |
|
LΓ€karen fΓ₯r inte lΓ₯ta sig pΓ₯verkas av otillbΓΆrligt fΓΆrvΓ€rvsbegΓ€r och inte utfΓΆra annan undersΓΆkning och behandling Γ€n vad som Γ€r medicinskt motiverat. Arvodet ska anpassas efter prestationens art och omfattning. |
RΓ€ttvisa, icke skada |
|
biopsykosociala modellen, BPS, |
teori enligt vilken varje tillstΓ₯nd av ohΓ€lsa eller hΓ€lsa beror pΓ₯ biologiska, psykologiska och sociala fΓΆrhΓ₯llanden. |
|
FarhΓ₯gor, frΓ₯ga |
Jag gissar att du har funderat - vad tror du sjΓ€lv att det hΓ€r beror pΓ₯? |
|
FΓΆrvΓ€ntningar, frΓ₯ga |
Vad tΓ€nker du att jag kan hjΓ€lpa fig med? |
|
FΓΆrutsΓ€ttningar, frΓ₯ga |
Vad har du sjΓ€lv fΓΆrsΓΆkt att gΓΆra fΓΆr att minska dina besvΓ€r? |
|
FΓΆru |
Sammanfatta Informera FrΓ₯gor Ordinera/fΓΆrhandla Planera UtvΓ€rdera |
|
FΓΆrutsΓ€ttningar fΓΆr en god komunikation |
NΓ€rvaro Respekt Tillit/trygghet Intresse/nyfikenhet UndersΓΆkning Tydlighet Avsaknad av pekpinnar Utmaning/DelmΓ₯l Hopp |
|
Verbala fΓΆrdigheter |
Eka Parafrasera Sammanfatta FrΓ₯ga upp Γ terspegla kΓ€nslor |
|
Verbala fΓ€rdigheter: eka |
- Jag Γ€r orolig. - Orolig? |
|
Verbala fΓ€rdigheter: parafrasera |
Γ terge med egna ord |
|
Verbala fΓΆrdigheter: sammanfatta |
Har jag fΓΆrstΓ₯tt dig rΓ€tt nΓ€r...? |
|
Verbala fΓ€rdigheter: Γ₯terspegla |
Du nΓ€mnde att... |
|
FΓΆrvΓ€ntningar, frΓ₯ga |
Vad tΓ€nker du att jag kan hjΓ€lpa dig med? |
|
Verbala fΓ€rfigheter: Γ₯terspegla kΓ€nslor |
Det verkar dom att du Γ€r orolig. |
|
Genensam del |
Sammanfatta Informera FrΓ₯gor Ordinera/fΓΆrhandla Planera UtvΓ€rdera |
|
FaktafrΓ₯ga ex |
Hur mΓ₯nga barn har du? |
|
Verbala fΓ€rdigheter |
Eka Parafrasera Sammanfatta FrΓ₯ga upp Γ terspegla kΓ€nslor |
|
Explorativ frΓ₯ga. Ex. |
BerΓ€tta om din vardag. |
|
Affektiv frΓ₯ga. Ex. |
Hur kommer det sig att du grΓ₯ter nΓ€r du talar om...? |
|
Lyssnande/summerande frΓ₯ga. Ex. |
Du har berΓ€ttat att... Har jag gΓΆrstΓ₯tt fig rΓ€tt? |
|
Konfrontativ/provokativ frΓ₯ga. Ex. |
NΓ€r du berΓ€ttar detta fΓ₯r jag en kΓ€nsla av art du inte vill leva lΓ€ngre? Sitter du och ljuger fΓΆr mig? |
|
NΓ€r du berΓ€ttar detta fΓ₯r jag en kΓ€nsla av art du inte vill leva lΓ€ngre? Sitter du och ljuger fΓΆr mig? Typ av frΓ₯ga. |
Konfrontativ/provikativ |
|
Reflektiv frΓ₯ga. Ex. |
Vad fyller rΓΆkningen fΓΆr behov i ditt liv? |
|
LΓ€karens agenda |
Diffdiagnos Status Utredning Γ tg/Behandling |
|
Vad fyller tΓΆkningen fΓΆr behov i ditt liv? Typ av frΓ₯ga? |
Explorativ |
|
Precisering. Ex. |
Vad menar du med? |
|
Vad menar du med...? Typ av frΓ₯ga? |
Precisering |
|
Vilket Γ₯r togs din blindtarm bort? Typ av frΓ₯ga? |
FaktafrΓ₯ga |
|
Vad har fΓΆrt dig hit idag? Typ av frΓ₯ga? |
Γppen |
|
BerΓ€tta om dina matvanor? Typ av frΓ₯ga? |
Explorativ |
|
Hur kommer det sig att du skrattar nΓ€r jag frΓ₯gar...? Typ av frΓ₯ga? |
Affektiv |
|
Vad fyller rΓΆkningen fΓΆr behov i ditt liv? Typ av frΓ₯ga? |
Explorativ |
|
NΓ€r du berΓ€ttar... FΓ₯r jag en kΓ€nsla av att du inte vill leva lΓ€ngre? Sitter du och ljuger fΓΆr mig? Typ av frΓ₯ga? |
Konfrontativ/provokativ |
|
Johari fΓΆnster |
Model som beskriver ΓΆppenheten i mellanmΓ€nsklig kommunikation |
|
LΓ€karcentrerad konsultation |
Bra vid trauma eller andra tillfΓ€llen dΓ₯ det Γ€r ont on tid. Slutna riktade frΓ₯gor. - Diffdiagnos (sonatiska och psykiska) - Klinisk us (status) - Objektiva tecken - Utredning - Γ tg/behandling |
|
Model som beskriver ΓΆppenheten i mellanmΓ€nsklig kommunikation |
Johari fΓΆnster |
|
Johari fΓΆnster- rita. Funktion |
Medvetenhet om begrΓ€nsningar i kommunikationen. Genom att bygga fΓΆrtroende kan arenan bli stΓΆrre. |
|
Patientcentrerad konsultation |
Γkad compliance. Patientens agenda fΓ₯r ta stor plats: - FΓΆrestΓ€llningar (symtom) - FarhΓ₯gor (kΓ€nslor) - FΓΆrvΓ€ntningar (pΓ₯ vΓ₯rd) - FΓΆrutsΓ€ttningar (konsekvenser k vardagen, egna resurser) |
|
Jag har fΓΆrstΓ₯tt det som... stΓ€mmer detta? Typ av frΓ₯ga? |
Summerande |
|
FarhΓ₯gor |
KΓ€nslor |
|
FΓΆrvΓ€ntningar |
Vad fΓΆrvΓ€ntar sig fΓΆr vΓ₯rd |
|
FΓΆrutsΓ€ttningar |
Hur sjukdomen pΓ₯verkar det dagliga livet. Egna resurser. |
|
Johari fΓΆnster- rita. Funktion |
Medvetenhet om begrΓ€nsningar i kommunikationen. Genom att bygga fΓΆrtroende kan arenan bli stΓΆrre. |
|
MΓ€nniskans basala behov. (Motiverande samtal) |
Kompetens TillhΓΆrighet Autonomi |
|
Motivationstyper |
Autonom (inre) motivation Kontollerad (yttre) motivation |
|
Autonom motivation |
- GlΓ€dje/intresse Γ€r belΓΆningen - TillfredstΓ€ller basala behov (kompetens, tillhΓΆrighet, autonomi) - UthΓ₯llig motivation |
|
Motiverande samtal |
En patientcentrerad metod som syftar till att hΓΆja den autonoma (inre) motivationen till fΓΆrΓ€ndring. Genom att utforska och fΓΆrlΓΆsa ambivalensen. |
|
Vad fΓ₯r olika fΓΆrhΓ₯llningssΓ€tt hos lΓ€karen fΓΆr effekt i form av basala behov? Positiv feedback. Negativ feedback. Kontroll. Erbjuda valmΓΆjligheter. FΓΆrstΓ₯else. |
Γkad kΓ€nsla av kompetens. Minskad kΓ€nsla av kompetens. Minskad autonomi. Γkad autonomi. Γkad kΓ€nsla av tillhΓΆrighet. |
|
Fyra hΓΆrnstenar i motiverande samtal. |
- FΓΆrmedla empati - Utveckla diskrepens (fΓ₯nga upp och synliggΓΆra ambivalens) - Rulla med motstΓ₯nd - StΓ€rka sjΓ€lvkompetensen |
|
Ambivalenskorset. FΓΆrklara. |
Ambivalenskorset aΜr ett instrument foΜr att tydliggoΜra foΜrdelar och nackdelar med beteendet och blicka framaΜt och fundera oΜver eventuell foΜraΜndring. |
|
Ambivalenskorset. Rita. |
Back (Definition) |
|
Affekt |
Ett biologiskt program som avspeglas i kroppen |
|
KΓ€nsla |
Den symboliserade, sjΓ€lvmedvetna upplevelsen kopplad till en affekt |
|
Egenskaper hos alla affekter |
Smittar PΓ₯trΓ€ngande Mild till stigande intensitet Biologiskt program Finns frΓ₯n fΓΆdseln Okontrollerbara |
|
Γ tta affekter |
- GlΓ€dje - vΓ€lbehag -tillfredstΓ€llelse - intresse - upphetsning - nyfikenhet - FΓΆrvΓ₯ning - Ilska - raseri - RΓ€dsla - skrΓ€ck - Ledsamhet - bedrΓΆvelse - kval - fΓΆrtvivlan - Skam -avsky/avsmak
|
|
Skillnad mellan skam och skuld? |
Skam - jaget, existensen Skuld - handlingen |
|
Ge exempel pΓ₯ varfΓΆr vissa sjd utlΓΆser skam. |
Stigmatiserade sjd SvΓ₯ra att dΓΆlja PΓ₯verkar utseendet Livsstilsbetingade (fetma, kol) BeteendestΓΆrningar Negativt fΓΆrlopp InskrΓ€nkningar i social kontakt |
|
Skamkompassen. Rita. |
... |
|
Feedbacktrappan. Rita. |
... |
|
KΓ€nnetecknar en person med trygg anknytning. |
- mentaliseringsfΓΆrmΓ₯ga - personen Γ€r tydlig och oron relevant |
|
KΓ€nnetecknar en person med undvikande otrygg anknytning |
- Undvikande (stΓ€nger av behov av nΓ€rhet och trΓΆst, har svΓ₯rt att beskriva kΓ€nslor i barndomen) |
|
Typ av empati - LΓ₯ta sig vΓ€gledas av empatiska insikter fΓΆr att hjΓ€lpa |
Empatisk omtanke |
|
Anknytningskors |
Back (Definition) |
|
Gender |
Socialt kΓΆn |
|
Gender |
Socialt kΓΆn |
|
KΓ€nnetecknar en person med otrygg anknytning |
- Undvikande (stΓ€nger av behov av nΓ€rhet och trΓΆst, har svΓ₯rt att beskriva kΓ€nslor i barndomen) - Ambivalent (lΓ₯nga ΓΆversvΓ€mmande svar, klΓ€ngighet, lΓ₯nga besΓΆk, sitter fast i det fΓΆrflutna) |
|
KΓ€nnetecknar en person med desorganiserad anknytning |
- Ofta misshandel (fysisk/psykisk) - Dissocierar smΓ€rtsamma upplevelser - Kollaps av anknytning - Risk fΓΆr utveckling av Γ₯ngest/depression/personlighetsproblematik |
|
Anknytningskors |
Back (Definition) |
|
Affektiv empati |
Att uppfΓ₯nga och kΓ€nna in |
|
Typ av empati - Att uppfΓ₯nga och kΓ€nna in |
Affektiv enpati |
|
Kognitiv empati |
Att fΓΆrstΓ₯ kΓ€nslan |
|
Typ av empati - Att fΓΆrstΓ₯ kΓ€nslan |
Kognitiv empati |
|
Empatisk precision |
Att veta vems kΓ€nslan Γ€r |
|
Typ av empati -Att veta vems kΓ€nslan Γ€r |
Empatisk precision |
|
Hegemoniska normsystem |
Heteronormativitet: Maskulinitet/femininitet |
|
Hegemoniska normsystem |
Heteronormativitet: Maskulinitet/femininitet |
|
Strategier i underordnad position |
Smickra AnvΓ€nd tΓ€ckmantel (min bror) Mystifiera (konstiga symtom) Legitimera (har betalt skatt..) Offer/Martyr (ingen mening) Hota (ansvarsnΓ€mnden) SkΓ€mta |
|
Jag budskap i feedback |
Beteende: nΓ€r du... KΓ€nsla: blev jag... Konsekvens: dΓ€rfΓΆr att... ΓnskemΓ₯l: jag villa att...
|
|
Feedbackregler |
Riktat till en person Specifik I rΓ€tt tid Lagom mycket |
|
4 frΓ₯gor att stΓ€lla dig sjΓ€lv innan du ger feedback |
Γr det nΓΆdvΓ€ndigt? Γr det genomtΓ€nkt? Γr det kΓ€rleksfullt? Γr den efterfrΓ₯gad? |
|
Sju hΓ€rskarstrategier |
UndanhΓ₯llande av information FΓΆrlΓΆjligande PΓ₯fΓΆrande av skam och skuld Dubbelbestraffning OsynliggΓΆrande Hot och vΓ₯ld Objektifiering |
|
FΓΆrsvarsmekanismer |
Psykologiska processer som skyddar individen frΓ₯n Γ₯ngest och frΓ₯n medvetenhet om interna eller externa faror eller stressorer. |
|
FΓΆrnekande - fΓΆrsvarsmekanism |
OfΓΆrmΓ₯ga att erkΓ€nna aspekter av verkligheten som andra ser |
|
Idealisering - fΓΆrsvarsmekanism |
Tillskriva andra ΓΆverdrivet positiva egenskaper |
|
FΓΆrskjutning - fΓΆrsvarsmekanism |
Vrider sin kΓ€nsla mot en annan person |
|
Projektion - fΓΆrsvarsmekanism |
Tillskriver andra sina svagheter |
|
Projektiv identifikation - fΓΆrsvarsmekanism |
FΓΆrkastar inte det som projiceras pΓ₯ en |
|
Eskapism - fΓΆrsvarsmekanism |
Verklighetsflykt |
|
HjΓ€lpavvisande klagan - fΓΆrsvarsmekanism |
Avvisar synpunkter eller rΓ₯d av andra och klagar |
|
KΓ€nnetecknar en person med ambivalent otrygg anknytning. |
Ambivalent (lΓ₯nga ΓΆversvΓ€mmande svar, klΓ€ngighet, lΓ₯nga besΓΆk, sitter fast i det fΓΆrflutna) |
|
LΓ₯nga ΓΆversvΓ€mmande svar, klΓ€ngighet, lΓ₯nga besΓΆk, sitter fast i det fΓΆrflutna |
Ambivalent otrygg anknytning |