Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
27 Cards in this Set
- Front
- Back
Symtom vid LUTS (lower urinary tract symtoms)
|
Tömningsproblem
*Svag urinstråle *Startsvårigheter *Avbruten urinstråle *Känsla av ofullständig tömning *Totalstopp Lagringsproblem *Frequency (täta blåstömningar) *Urgency (starka urinträngningar) *Nokturi *Inkontinens |
|
Behandlingsprinciper vid tömningsproblem (urinretention)
|
*Akut - kateterisering (vid 400-500 ml)
*Resturin - kateterisering (50-300 ml) *Annars kateterisering endast vid UVI. *Prostatahypertrofi kan behandlas med läkemedel som reducerar muskeltonus i urinblåsan (alfa-1-receptorantagonist). *Intermittent självkateterisering (RIK). *Kirurgisk behandling om urinretention orsakas av mekaniska hinder och annan behandling ej fungerar. |
|
Behandlingsprinciper vid lagringsproblem (urininkontinens)
|
*Behandling av underliggande sjukdomar.
*Träning av bättenbottenmuskulaturen. *Elektrostimulering av bäckenbottenmuskulaturen. *Blåsträning. *Antikolinergika eller hormonbehandling hos kvinnor. *Kirurgisk behandling (TVT vanligt hos kvinnor). |
|
Symtom vid prostatahyperplasi
|
50% får avflödeshinder för urin, retention och överflödesinkontinens.
|
|
Diagnostik vid prostatahyperplasi
|
*Anamnes
*Rektalpalpation för bedömning av storlek och cancersuspekta områden. *Urinsticka *Kreatininprov *Tidsmiktion (>12 sek för första dl innebär risk för avflödeshinder) *IPSS (international prostate symptom score) *Miktionsschema (frekvens + mängd) |
|
Behandlingsprinciper vid prostatahyperplasi
|
Egenvård
*Reducera intag av dryck på kvällen. *Ta god tid på sig på toaletten. Farmakologisk behandling *Alfablockerare som verkar avslappnande på det glatta muskulaturen i urinrörsväggen. *5-alfa-reduktashämmare som reducerar prostatans storlek. Kirurgisk behandling *1/4 med symtomgivande prostatahypertrofi. *Transuretral prostatektomi (TUR-P) eller öppen prostatektomi. *Uretra- eller prostatastent. |
|
Biverkningar/konsekvenser vid radikal prostatektomi
|
*70% erektil dysfunktion. LM som viagra (sildafenil) eller inj. av prostaglandin.
*30% nedsatt livskvalitet pga urinläckage. *10% uretrastriktur (förträngning). |
|
Postoperativa omv. åtgärder efter TUR-P och radikal prostatektomi
|
*Observera tidiga tecken på komplikationer som smärta, svullnad, blödning, puls och BT, vattenintoxikation (elektrolytmätning).
*Kateterisering (ej överbelasta). *Sköta genomspolningen. *Utesluta full blåsa och blåstamponad vid blåskramp, spasmolytikum. *Kontrollera förhuden vid kvarkateter (undvika parafimos). *Hjälpa patienten etablera goda egenvårdsrutiner. *Ge information om problem som kan uppkomma t.ex. brunaktig färg på urinen och övergående problem med blåstömning, risk för akut urinretention pga koagel, inga större ansträngningar de första veckorna. |
|
Symtom vid tesikeltortion
|
*Plötslig och svår ensidig testikulär smärta.
*Svullnad, rodnad, ömhet. *Tilltagande och intermittenta smärtor. *Illamående och kräkningar. |
|
Behandling av testikeltortion
|
*Kirurgi - exploration av skrotum då testikeln detorkveras (vrids tillbaka).
*Utifrån färg och konsistens bedömer man viabilitet och ev. orkidektomi (avlägsnande av testikel). *Testikelfästning. |
|
Kliniska tecken på prostatit
|
*Akut prostatit - buksmärtor, vattenkastningsbesvär, hög feber, påverkat allmäntillstånd, ömmande prostata.
*Kronisk bakteriell prostatit - diffusa symtom med smärtor i bäckenbotten och rygg, vattenkastningsbesvär, smärtor och obehag för underlivet och samlivsproblem. |
|
Symtom njursten
|
*Snabbt insjuknande.
*Kraftiga smärtor över ena rygghalvan. *Kallsvettningar, blekhet, smärtpåverkan. *Svårt att sitta stilla. *Illamående. *Hematuri. |
|
Patofysiologi njursten
|
*Stenar i urinvägarna ger få symtom innan de rör sig och skapar irritation eller sätter sig fast och blockerar avflödet av urin.
*Akuta smärtor i ena sidan av ryggen/buken pga två urinledare. *Sympaticus aktiveras pga stark smärta. *Stenen kan ge upphov till infektion - temp. ökar. *Stenen kan orsaka blödningar i urinen. |
|
ESWL
|
*Stenkrossning.
*Stötvågor (kraftiga ljudvågor) riktas mot stenen från utsidan av kroppen. *Stenen sprängs och pulveriseras, gruset passerar med urinen. *Lugnande läkemedel, i öppenvården. *Komplikationer som pyelonefrit och blödning kan uppstå om allt grus inte spolas ut. Uppföljning. |
|
Kliniska tecken på cystit och pyelonefrit
|
Cystit
*Täta blåstömningar *Starka trängningar *Smärtsam blåstömning *Konstanta lokala besvär som tryck eller obehag över symfysen. *Hematuri, leukocyter. Pyelonefrit *Nedsatt allmäntillstånd *Hög feber *Orkeslöshet *Frossa *Ryggsmärtor (dunköm) *Illamående och kräkningar *Bakteriuri, leukocyter, hematuri, nitrit. |
|
Kreatinin i plasma
|
*Mätning av glomerulusfiltrationen.
*Kreatinin utsöndras vid njurarnas filtration. *Lägre filtration = mer kreatinin. |
|
Cystatin C
|
*Protein som finns i alla kroppens celler.
*Utsöndras konstant till ECV. *Elimineras via njurarna. *Mäter njurfunktionen. |
|
Cr-EDTA
|
*Beräkning av glomerulus filtrationshastighet (GFR).
*Liten mängd Cr-EDTA injiceras IV och venprover tar några timmar senare. *Beräkning av hur snabbt och effektivt glomerulus kan filtrera blodet från substansen. |
|
Kreatininclearance
|
*Mäter glomerulusfiltrationen genom bestämning av kreatininhalt i både serum och dygnsmängd urin.
|
|
Blodets ureahalt
|
*Slutprodukten vid proteinnedbrytningen.
*Utsöndras via njurarna. *Ansamlas i blodet vid nedsatt glomerulusfiltration. *Höga värden indikerar njursvikt och uremi. |
|
Destrusitol/tolterodin antikolinergika som används vid urininkontinens verkningsmekanism
|
*Blockerar perifera muskarinreceptorer.
*Förhindrar att acetylkolin binder till muskarinreceptorer och initierar sammandragning av musklerna i blåsans vägg. *Ett större fyllningstryck tolereras innan blåstömning inleds. |
|
Biverkningar av tolterodin/antikolinergika
|
*Muntorrhet
*Förstoppning *Torra ögon |
|
LM för behandling av prostatahypertrofi
|
*Alfablockerare (alfa-1-adrenerga antagonister)
*5-alfa-reduktashämmare |
|
Vanliga substanser vid LM-behandling av erektil dysfunktion
|
*Sildenafil (viagra)
*Tadalafil (adcirca, cialis) *Vardenafil (levitra) |
|
Vilka bör inte använda sig av fosfodiesterashämmare (mot erektil dysfunktion)?
|
*Personer som använder nitrater.
*Kan ge ökad kärlvidgning och dramatisk sänkning av BT. |
|
Verkningsmekanism Voltaren/diklofenak som kan användas vid njurstensanfall
|
*NSAID
*Dämpar smärta från inflammerad vävnad. *Reducerar syntesen av prostaglandiner som sensibiliserar smärtreceptorer genom hämning av COX-2. |
|
Behandling av njursvikt
|
*Vätskebehandling och medicinering med diuretika (viktigt med urinmätning).
*Dialys (pga elektrolyter, acidos, katabolism). *Korrigering av ev. hyperkalemi med LM som resonium som binder till tarminnehållets kaliumjoner och avlägsnas via feces. |