Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
35 Cards in this Set
- Front
- Back
|
2 typer av neurologiska symtom |
"Bortfalls"symtom: "för lite"/ingen signalering i en del av nervsystemet "Retnings"symtom: "för mycket" signalering (t ex pirrningar, stickningar, ryckningar, ljusblixtar och hallucinatiner) |
|
|
Diagnostik av neurologiska sjukdomar |
Genom att få en bra beskrivning av symtomen och en undersökning (känsel, styrka, reflexer etc) kan man ofta ställa diagnosen. Detta eftersom att beroende på var i nervsystemet skadan sitter uppstår olika symtom och syndrom. |
|
|
Definition på MS |
Multipel skleros (plack på nervcellerna på flera ställen). En sjukdom med kronisk tendens att få inflammationer i CNS. Återkommande inflammationer på OLIKA ställen i CNS. Inflammationerna är autoimmuna. |
|
|
Sjukdomsdebut av MS |
Vanligast vid 20-40 år. Dubbelt så ofta hos kvinnor. I 90% av fallen debuterar sjukdomen med skov. |
|
|
Symtom till MS |
Fatigue - enorm trötthet Nystagmus - ögonryckningar Optikusneurit - synnervsinflammation Dubbelseende Dysartri -svårt att artikulera ord Dysfagi - svårt att svälja Förlamning Ataxi - orkoordinaerade rörelser Hypoestesi - nedsatt känsel Svårigheter med blåstömning |
|
|
Patofysiologin, hur uppstår sjukdomssymtomen, för MS |
Engagerar endast CNS: hjärna, ryggmärg och synnerver. Immunförsvaret angriper myelin runt axoner, därmed minskar ledningshastigheten. Myelin återbildas till viss del, men kvar blir "ärr" (skleros). Efter hand även skador på axoner (atrofi) |
|
|
Vanligaste debutsymtomen vid MS |
Känsel 40-50% Förlamning 30-40% Synnervsinflammation 20% |
|
|
Diagnostik för MS |
Symtom för OLIKA DELAR av nervsystemet som uppstår vid OLIKA TIDPUNKTER. * MR hjärna + ryggmärg * Likvorundersökning |
|
|
Medicinsk behandling vid MS-skov |
Kortison, "kortisonpuls". Mkt hög dos i.v i 3 dagar. + symtomlindrande behandling (smärta, blåsstörning, förstoppning, trötthet, psykiska symtom, sexuell dysfunktion mm) |
|
|
Omvårdnadsåtgärder vid MS |
Med målet att få livet, vardagen, arbetslivet att fungera. Inrikta sig på att med medicin, information och träning lära sig att leva med symtomen. |
|
|
Definition av epilepsi |
Symtom som uppstår till följd av onormala urladdningar i hjärnans celler. |
|
|
Diagnostik av epilepsi |
Återkommande (minst 2) epileptiska anfall UTAN provocerande faktorer |
|
|
Orsak till epileptiskt anfall |
Låg kramptröskel eller skada i storhjärnbarken (cortex) |
|
|
3 typer av epileptiska anfall |
1. Fokala - små anfall i en liten del av hjärnan 2. Generaliserade - hela hjärnan samtidigt 3. Fokalt anfall som övergår i generaliserat |
|
|
Symtom på fokala anfall |
Beroende på vart det sitter i hjärnan. |
|
|
Typiskt generaliserat anfall |
Tonisk-klonisk anfall eller Tonisk = hela kroppen spänns som i en båge Klonisk = spastiska muskelsammandragningar i hela kroppen |
|
|
3 typer av fokala anfall |
Fokala anfall med medvetandepåverkan Fokala anfall utan medvetandepåverkan Fokala anfall som går över i generaliserat |
|
|
Orsak till epilepsi |
Kan finnas många orsaker. Viktigt att utreda!! Skalltrauma Pågående infektion Läkemedel Alkohol Hypoglykemi El-balans Leverdysfunktion Hjärntumör |
|
|
Utredningstanke vid förstagångsanfall hos vuxen |
Hjärntumör tills motsatsen bevisad |
|
|
Utredning vid misstanke om epilepsi |
* Prover och undersökningar för att utesluta diff.diagnoser (stroke, trauma, läkemedel, cancer, andra sjukdomar). * EEG |
|
|
Diff.diagnoser till generaliserade anfall av epilepsi |
* Svimning - pga tillfällig cerebral syrebrist, t ex hjärtutlöst, vasovagal (reaktion på smärta) * Hypoglykemi * Psykogena anfall |
|
|
Diff.diagnos till fokala anfall utan medvetandepåverkan |
Migränaura TIA Psykogent/stressymtom |
|
|
Provocerade anfall är lika med? |
Tecken på bakomliggande akut sjukdom |
|
|
Synkopé (svimning av olika orsaker) vs Epilepsi med medvetandeförlust |
Synkopé: svartnar för ögonen, illamående, yrsel, hjärtklappning mm. Trillar ihop direkt. Ibland lite ryckningar. Kort duration (ca 30 sek). Snabb återhämtning. Epilepsi: tonisk-klonisk kramp, cyanotisk, längre duration (1-3 min), postiktalitet (trött, förvirrad, slö efteråt) |
|
|
Status epilepticus |
Långvarigt epileptiskt anfall som inte går över, per definition >30 min MEN i praktiken räcker 5-10 min. |
|
|
Behandling vid status epilepticus |
1. Säkra syretillförsel, cirkulation 2. Lkm = Stesolid oftast 3. Andra epileptika 4. Vård på IV-avdelning |
|
|
Vad gör man om någon drabbas av ett epileptiskt anfall |
* Håll koll på tid, längd och utseende på anfallet!! * Flytta undan vassa, hårda, varma föremål * Lossa åtsittande plagg kring halsen * Lägg något mjukt under huvudet * Håll inte fast eller stoppa in något i munnen * Låt ryckningarna ebba ut av sig själv * Stanna kvar och lugna, håll borta folk, avdramatisera |
|
|
Omvårdnad efter epileptiskt anfall |
* Fråga vad hen kommer ihåg * Berätta vad som hänt * Låt personen vila * Stöd |
|
|
Orsak till Parkinson |
Neurodegeneration av okänd orsak |
|
|
Patofysiologi hos Parkinson |
Brist på signalsubstansen dopamin i hjärnan |
|
|
Symtomtriaden för Parkinson |
Tremor Rigiditet Hypokinesi/Hyperkinesi |
|
|
Diagnos av Parkinson |
Patienten skall ha minst två av symtomtriaden |
|
|
Parkinsonism |
Parkinsonska symtom som kan orsakas av Parkinson eller andra orsaker (t ex läkemedel) |
|
|
Medicinsk behandling av Parkinson |
* L-Dopa (görs om till dopamin i kroppen), vilket är den signalsubstans som fattas i kroppen. * Dopaminreceptor-agonister * MAO-hämmare (hämmar nedbrytning av dopamin i nervändarna) * COMT-hämmare (tas i kombo med L-Dopa) |
|
|
Omvårdnad vid parkinson |
Sjukgymnastik Arbetsterapi Logoped Parkinsonsköterska (håller kontakten, samordnar, kollar av mediciner) |
